von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland + lite mer

En promenad på Hallands Väderö, Båstads kommun.

Vandringar Skåne Bad, Bilder, Nature reserve, Photos, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, adventure, aktivitet, bokskog, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, resa, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, strandpromenad, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, wandern Permalink0
På Hallands Väderö finns flertalet markerade vandringsleder i olika längd. Vår planerade vandringsrutt var ca: 8 - 9 km. 
 
(There are several nice hiking trails on the island Hallands Väderö). 
 
Hallands Väderö hade jag hört många skrävla om, att det skall vara så vackert där. Så nu i mitten av juni 2018 åkte jag och far ned till Torekov för att vandra på ön. Man skulle ju kunna tro att man befinner sig i Halland när man är på Hallands Väderö. Men så är inte fallet,  Hallands Väderö ligger i Skåne liksom hela Bjärehalvön.
 
Hallands Väderö är sedan 1958 klassad som naturreservat och enligt en uppgörelse från 1753 ägs hela ön av Svenska kyrkan.
 
Det blev en mycket blandad upplevelse på Hallands Väderö, där vi bl.a. tvingades att avbryta den tänkta promenadrutten och fly ut ur skogen i panik. Vi kom därför aldrig längst ned till södra delen av ön där vi skulle tittat till Kappelhamn och Kungseken, Sveriges grövsta bergek. Okey kalla oss mesar, men mijloner myggor blev bara för mycket. 
 
Vi hyrde en stuga på First Camp strax utanför Torekov. Från campingen hade vi promenadavstånd in till Torekov och båten ut till Hallands Väderö. Det var till och med en mycket fin promenad på ca: 1,5 km genom trevliga Strandskogen och längs stranden. Se bilder nedan. 
 
När vi kom ned till stranden hade vi utsikt bort mot Torekov. Torekov är en mysig lite by med många gamla hus. Här bor lite drygt 1100 personer (2017).
 
Bild ovan: Av hänsyn till trängseln höll vi till vänster på den stenade gatan. 
 
Hela bilden ovan är full av ett träd, ett träd. Om detta träd kan du läsa nedan. Trädet finner man mitt i Torekov där Torekovs ursprungliga kyrka låg. Kyrkan var uppförd 1344 men brann ned tillsmmans med 47 andra hus 1858. Man kan se lite av grunden från kyrkan till höger om mig. 
 
Bild ovan på lotsutkiken som används flitigt i reklam för Torekov. Utkiken blev byggd 1878 och användes som sådan fram till 1936. Idag ägs lotshuset av Sjöfartsmuseet i Torekov. Hallands Väderö syns längre ut.
 
Bild ovan på Torekovs hamn varifrån vi tog båten över till Hallands Väderö. Det finns en stor parkering intill hamnen ifall man vill eller behöver köra helt fram. Avgift 50:- för ett dygn eller 10:- timman (2018).  
 
Jag hade läst mig till att det är ca: 30.000 personer om året som reser ut till Hallands Väderö med den reguljära båttrafiken. Därför hade jag en stor förhoppning om att vi skulle bli minst 8 personer på dagens första tur klockan 10:00, vilket krävdes för att båten skulle köra. Annars hade vi fått vänta till klockan 11:00 och då hade båten kört oss över till ön även om det bara hade varit vi två. Detta var före 2 juli och högsäsongen, se turlista för 2018 här.
Men det var lugnt, vi blev 9 personer som åkte över till ön. Dom två sista anslöt när det var fem minuter kvar till avgång. Bilden nedan visar båten efter den släppt av oss på ön vid Sandhamn och börjat återfärden.
 
Vi strandade vid bänken strax ovanför bryggan och där stod vi sedan en stund och spanade runt omkring oss medan resten av gänget knatade iväg i alla riktningar.  Det blåste en del här på östra sidan av ön och det var ganska så gråmulet. Men väderprognosen visade på strålande sol hela eftermiddagen, så det skulle bli bättre. Nu hade vi gott om tid till sista båten gick tillbaka klockan 16:20.
 
Jag var ganska bra påläst om ön vi nu stod på. Jag hade bl.a. läst att ön har unika natur- och kulturvärden och den är som sagt klassad som naturreservat sedan 1958. Det är ett milt klimat ute på ön, där nederbörden är mindre och solskenstimmarna fler än fastlandets. Och man får inte medföra icke kopplad hund, om den inte är kopplad. Och det är okey att förundras, skriver hallandsvadero.se. Det rekommenderades att man tar med solskydd och myggstift. Därför hade jag kletat in armar, axlar och nacke med solskyddsfaktor 30. Då var jag garanterad att inte bli brun den här sommaren heller. Men myggstift behövdes inte, tyckte jag. Den rekommendationen var nog mer riktad till överkänsliga personer eller människor, turister som inte är vana vid att vistas ute i svensk natur.  
 
Nu hade vi alltså klivit i land i Sandhamn på östra sidan av ön. Här fanns en informationstavla med karta och bänkar med bord + ett litet café som var stängt. Nu var ju vi första båt ut till ön, så cafét hade inte bråttom att öppna eftersom alla var ute på upptäcktsfärd. Jag vet inte när det öppnade, men det var öppet när vi kom tillbaka. Det minns jag för jag köpte glass. Här kan du ladda ned en besökskarta och lite info (den man ser nedan).
 
Nu gick vi i riktining mot fyren längst upp i nordväst.  Dit leder en röd vandringsled. Men vi började med att knata iväg på blå led norrut utmed östra stranden mot Lilla Sandhamn och Tångakärret. Vi ville se detta parti just för att man gick utmed vattnet. .  
 
Vi vände tillbaka mot Sandhamn när leden vek av från stranden och in i skogen. Från Sandhamn följde vi sedan röd led helt ut till fyren, dit var det 1,4 km. En vacker hägg blev fotograferad ihop med oss, bild nedan.. 
 
Helt ut till fyren är väl fel att säga att vi gick, Översta bilden i detta vandringstips visar var vi vände om och där tog vi också en klunk vatten. Närmare än så behövde vi inte gå, vi har ju bra syn båda två. Den 13 meter höga fyren uppfördes 1884 och den är sedan 1865 helautomatiserad och obemannad. Dom röda fyrvaktarbostäderna fungerar idag som uthyrningshus. Några lyckliga satt och njöt av atmosfären på utsidan huset. 
 
Från fyren kom vi att följa blå led söderut längs västra sidan av ön mot Kappelhamn längst ned i söder. Det var jättefint och vi bjöds på mängder av vackra vyer. Leden är lätt men lite småkuperad och knixig bitvis. 
 
Getaryggen sträcker sig långsmal ut i vattnet till vänster om oss på bilden ovan. Namnet kommer av att klippan påstås likna en get, en raggig get dessutom. Jag och far lyckades inte se denna raggiga get, inte ens när vi var nära, se bild nedan. Jag funderade på om kanske Skåne Akvavit eller någon annan rushaltig dryck har varit inblandat då geten visade sig. 
 
Tror aldrig jag sett så mycket kaprifol på någon annan plats som det var här på Hallands Väderö. Bohusläns landskapsblomma trivdes mycket bra här och det gjorde vi också. Strax ovanför Grönskären tog vi ett fika break. Här på västra sidan av ön var det helt vindstilla och solen värmde gott, nästan för gott. Vi var inte heller plågade av några irriterande insekter utan kunde i lugn och ro tugga på maten vi hade med. Men det skulle snart bli ändring på det. 
 
Nu blev det lättvandrat ett tag över strandängarna, se bild ovan. Men uj vad det vart torrt här, inte mycket för djuren att beta på. Vi såg förresten inga betesdjur, inte av något slag. Här på ön betar annars får, hästar och nötkreatur.  
 
Solen stekte och det började bli väl varmt och svettigt, inget som kunde ge skugga i sikte på ett bra tag. Plötsligt var det som att jag hade gjort i byxan för det svärmade av flugor kring mig. Och när vi styrde stegen in i Söndre skog och den efterlängtade bokskogen från 1700-talet möttes vi av en bataljon på miljoner blodstörstande myggor. Ett blodigt slag utkämpades i skogen, filmning och fotografering fick stå till sidan. Hur jag än flaxade med armar och ben hade jag nog aldrig mindre än 100 myggor som satt och sög blod på mig, eller som i alla fall hade det i tanken. Perkele, det var helt galet, det var som att befinna sig i en norrländsk myr efter ett lätt sommarregn. Min hjärna blev förvirrad och tog ett mycket stressat beslut vid nästa stigskilje (se kartan nedan) då jag kom att leda oss norrut mot Sandhamn istället för vidare söderut mot Kappelhamn som var planen. Det var så dumt att hälften vore nog. Hade vi fortsatt hundra meter till på den blå leden hade vi varit ute ur skogen och borta från myggen.
 
Jag fick tagit en bild och en filmscen på vår flykt genom skogen. Den bokskog som jag så gärna hade velat stanna längre i och se mycket mer av. 
 
Bild ovan: Här satt vi nu två mesproppar och slickade såren efter mötet med myggorna. Två mesproppar som vek ned sig för myggor och därför aldrig kom ned till Kappelhamn och Kungseken. Hur skadar inte detta bilden av mig som vildmarksmänniska? Att det blev så jäkligt hänger nog ihop med ett regnväder tidigare på morgonen. Det var tydligen det första regnet som föll efter en månads stekhet torka. Regnet måste ha satt fart på myggorna och gjorde dem så vansinnigt aggressiva. 
 
Nu kom vi fram till Sandhamn nästan två timmar före planerat.  Det betydde också att vi kunde ta en tidigare båt "hem" om vi velat. Men vi valde att slappa på ön istället. Jag fick sällskap en stund av en glasstrut. Bild nedan på stranden vid Sandhamn. 
 
Tiden på ön var till ända, nu bar det av i långsam takt över böljan den blå mot Torekov.  Vi var mycket nöjda med vår dag på Hallands Väderö. 
 
Från Torekov kan man följa Skåneleden längs stranden norrut till Hovshallar. Vet inte riktigt hur långt det är, men uppskattningsvis någonstans mellan 10 - 12 km, skulle jag tro. Dagen efter den trevliga vandringen på Hallands Väderö hade vi tänkt att gå en del av den sträckan, men inte hela för vi skulle ju få gå tillbaka igen. Min tanke var att vi skulle promenera fram till Gröthögarna och tillbaka igen. Bara så man höll fläsket i gungning några timmar. Jag var faktiskt ute redan klockan 05:03 och testgick en del av sträckan. 
 
Jag knatade på i 2 1/2 timma och passade då på att knäppa bilderna nedan. Jag och far kom aldrig iväg för det började blåsa så jäkligt. Vi stack istället till Grevie backar och senare på kvällen tog vi bilen ut till Hovs hallar för att uppleva solnedgången. 
 
Långt där ute ser man Hallands Väderö. Ett gäng getter gjorde mig sällskap en stund. 
 
Nedan bilder från Hovs hallar. Det blåste som attan och solnedången blev inte mycket att hänga på väggen. 
 
Det var alltså på denna mytomspunna plats som Max von Sydow spelar schack med döden i soluppgången i filmen Det sjunde inseglet. En sol som stiger upp ur havet på västkusten., det ni. Det får avsluta detta vandringstips. 
 
 
Film  från detta vandringstips. 
 
Barnvagnsvänlig promenad? Tja, vi såg en familj som rullade med sig en liten barnvagn från Sandhamn upp till fyren, eller rättare sagt till fyrvaktarbostäderna.
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

Bloggen inspirerar och det är inspirerande och kul att läsa

Allmänt tjatter och en del nyttig info Bilder, Halland, Nationalpark, Nature reserve, Photos, Ronny Sveum, Sweden, Västkusten, Västsverige, adventure, aktivitet, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hälsa, inspiration, natur, nature, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, skogspromenad, skogsvandring, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, västra Götaland Permalink1
Tack för många possitiva kommentarer här på bloggen och på youtubesidan. Det har fått mig att förstå att bloggen engagerar och betyder något för många. Positiv feedback är alltid kul och inspirerande och det blir ju så mycket lättare när jag skall försöka förklara för mig själv att dom tusentals timmars arbete jag lagt ned är värt det. Tack också för alla tips på smultronställen och naturpärlor jag fått. Ni har starkt bidragit till att jag (och far) har fått uppleva så mycket vacker natur. 
 
Den dag jag ledsnar och inte känner för att skapa fler vandringstips så finns ju i alla fall alla gamla kvar. Hm... eller kan jag lova det? Jag har nämligen enbart den här veckan lyckats att bli inloggad som ett tjugotal andra användare på blogg.se. Mest på mobilen. Skrämmande är tanken vad som kan hända om någon vill jäklas, det går ju att radera allt. Visst, man lämnar spår efter sig, men då kan man ju redan ha ställt till det.
En av dem jag blev inloggad som, en tjej, skrev en kommentar till en annan tjej om havandeskap och att hon snart skulle föda. När hon skickat kommentaren blev det ronnyvonfrankeinsteinsvandringstips.se som stod som avsändare. Det blev som att jag skickat kommentaren. Och det var ju bra, för nu fick ju jag ett helt gäng besökare hit till bloggen istället för att hon fick dem. Man har ju läst att för att öka antalet besökare till sin blogg skall man gå in och kommentera överallt och hela tiden.
Jag har skrivit om problemet till blogg.se.
 
På tal om antal besökare. Ronny har inte undgått att se att många visar sig lättklädda för att locka läsare eller tittare till sin blogg, mest tjejer. Om jag skulle gjort det samma här i min blogg hade det blivt ett herrans liv, på mamma. 
 
Och ja, jag vet att jag lovade att jag skulle skapa fler topplistor under juni och juli. Men tiden har inte räckt till. Jag ljuger inte om jag skriver att detta således blev en lögn. Men jag lovar att fler listor kommer. 
 
För någon vecka sedan skrev jag ett inlägg på utsidan.se om en pannlampa jag inhandlat och som jag inte fick att lysa. Vilken pannlampa det rör sig om kan ni se nedan. Den informationen kan ju vara bra att dra här också ifall någon av er köper en likadan.
Jag hade på uppdrag av några vänner köpt en pannlampa till dem som jag skulle testa på en nattvandring genom Sandsjöbackaterrängen. Jag hade laddad batteriet hemma, även reservbatteriet, men jag testade inte om lampan lös. Att den inte fungerade märkte jag inte förrän mörkret sänkte sig över Sandsjöbackaterrängen och jag behövde få lys. Som tur var har jag alltid med min minimini ficklampa i ryggsäcken. Den är inte större än mitt lillfinger, och den blev min räddning nu. Men, bitvis hade jag önskat lite mer ljus. Hur som helst, nästa dag tog jag pannlampan med mig på återbesök till affären där jag köpte den. Men jag var mycket försiktigt klagande då jag inte var säker på om det var Ronny som var felet. 
 
Men det visade sig att många fler haft samma problem med lampan, hela 10 kunder bara i den här affären. Det måste ju i stort sett vara alla som köpt just den här lampan.

Men "felet" var lätt åtgärdat. När man anslutet batterikabeln till lampan skall man trycka till ordentligt, till man känner ett klick, liksom. Och jag menar att man skall trycka till ordentligt. Men det är bara första gången man behöver ta i från tårna, sedan blir det lättare och lättare. 

Så nu efter att lampan gick att sätta på blev det riktigt hyfsat ljus från den. En prisvärd lampa om ni frågar mig. Pris ca: 600:-.  

utsidan.se är för övrigt en mycket bra sida och forum för allt som handlar om friluftsliv. 
 
Och som avslutning måste jag nämna att det blåste lite i Göteborg idag. Men jag var ganska säker på att man överdrev vindstyrkorna något. Men på min vandring i  Änggårdsbergen nu i natt  fick jag se vad Johanne hade ställt till med. Inte ens med tjocka kepsen på huvudet hade jag gått säker här på dagen. Hoppas ingen blev skadad.
 
Tja, det var det jag hade att skriva denna gång.  
 

På cykel längs Göta kanal från Töreboda till Tåtorp, Töreboda kommun.

Övrigt Västra Götaland Bad, Bilder, Friluftsliv, Photos, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, Vänern, adventure, aktivitet, culture, cycling path, cykelled, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, frilufsa, fritid, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, outdoor, sevärt, tourism, trail, turism, video, västra Götaland Permalink1
Sträckan vi cyklar mellan Töreboda och Tåtorp är ca: 16 km. Hela cykelleden mellan Sjötorp och Tåtorp är ca: 35 km. Man kan naturligtvis gå leden också. 
 
(We cycle the cycling path between Törebod and Tåtorp. Length about 16 km. The entire route between Sjötorp and Tåtorp is approximately: 35 km).
 
Detta tips fick jag av en som heter Jack här på bloggen. Jack hade åkt kanalbåt från Töreboda upp till Sjötorp och tyckte det var en mycket fin resa genom vacker natur och som även lämpar sig för promenad eller cykling. En cykel och gångväg följer kanalen mellan Sjötorp och Tåtorp, det är den gamla dragvägen, se karta nedan. Sträckan är 35 kilometer, det mesta grus och höjdskillnaden är totalt 48 meter. Men då vi avskyr att gå på grusväg så föll valet ganska naturligt på att trampa fram längs kanalen, på en damcykel (Skeppshult). Om man startar från Sjötorp och cyklar/går till Töreboda eller tvärt om, kan man åka buss tillbaka. Men vi hade bestämt oss för att cykla mellan Töreboda och Tåtorp och då fanns inte den möjligheten, utan det blev att cykla tillbaka igen. Det blev en lätt cykling på drygt 3,2 mil (16 km en väg) utan någon direkt höjdskillnad. Den mesta höjdskillnaden är mellan Töreboda och Sjötorp och det är på den sträckan man finner alla slussar. Undantaget slussen i Tåtorp.  
 
Här har jag förevigat oss i våra favoritstolar där vi satt och laddade för en naturupplevelse längs Göta kanal. Strax utanför vårt boende hade vi ett spökhus som vi naturligtvis hade tittat lite närmare på kvällen före.
 
Bild ovan: Här beundrade vi en gammel Willys och ägget som hängde bakom. Nedan en turistbåt på Göta kanal. 
 
Info ovan från gotakanal.se .
 
Vi hyrde våra cyklar på Café Visthuset i Töreboda, som man hittar några hundra meter söder om campingplatsen på andra sidan kanalen. Hyra 200 :- per cykel och dag. Till vänster i bilden ovan kan man se den vackra parkeringsplatsen där bilen fick stå och vänta på oss. Parkeringsplatsen ligger precis bakom Café Visthuset. 
 
Nu cyklade vi söderut längs kanalen och det blev fint som attan. Det var ganska många ute och cyklade även om bilderna pekar på motsatsen. Cykel och gångvägen användes förr i tiden av skjutskarlar när dom drog skepp genom kanalen med sina oxar. Läs mer här. 
 
Nu hade vi kommit fram till Jonsboda och då hade vi cyklat lite drygt 7 kilometer. Här finns ett mysigt litet café, gästhamn och camping. 
 
Vi köpte glass (kul) och dricka på cafeét sedan satte vi oss och slappade i deras trädgård intill kanalen. Här satt vi en stund och slötittade på båtar som for förbi. Bilden nedan är tagen några hundra meter senare. 
 
Vet inte om det var privata bryggor vi tog plats på, men vi satt i alla fall riktigt skönt på dem alla.  
 
Lite drygt en mils cykling var avklarad när vi här kom fram till Vassbacken, en mycket vacker och charmig plats med camping och gästhamn + restaurang /Kafé. Här slappade vi ett bra tag bara för att det var så fint och rofyllt. Här på Vassbacken kan man också hyra cyklar. 
 
Bilden ovan är tagen på tillbakavägen. Även då tog vi ett längre stopp vid Vassbacken. Folk njöto i kvällssolen.
 
Vi trampade vidare längs kanalen mot Tåtorp. Dit hade vi 5,5 km.
 
Vid Lanthöjden dit träbron ovan leder mot, kan man titta på en obelisk, se kartan nedan.  
 
Och så var vi framme i Tåtorp, där den gamla slussen fortfarande öppnas för hand. Slussen byggdes 1814. Under högsäsongen juni - augusti slussas båtar regelbundet mellan 09:00 - 18:00 genom Göta kanal. 
I Tåtorp finns ett café och vandrarhem, Tåtorps Cafe & Logi. Där kan man också hyra cyklar, men...dom såg bra mycket äldre ut. Kanske var dom nyare cyklarna uthyrda, vad vet jag. 
 
Jag rullade vidare fram till där den västra delen av Göta kanal börjar vid sjön Viken.  
Som ni ser av bilden ovan hade jag redan vänt cykeln åt andra hållet för cykla tillbaka igen, far väntade vid slussen. Det här var en underbar utflykt på cykel. Vi gav oss iväg från Töreboda ca: 11:30 och var tillbaka igen 19:45. Det var en hel kvart före Café Visthuset cykeluthyrning stängde. 
 
Tack Jack för tipset. Hoppas ni själva får en fin promenad med hundarna. 
 
Läs mer här om cykel och vandringsleden. 
 
Film från detta, hm cykeltips.  
 
Barnvagnsvänlig promenad? JA, det tror jag.
 
 Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

Till top