von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra/promenera. Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden runt Göteborg, Västra Götaland, Halland + lite mer

Kinnekulle. Naturreservat Munkängarna & Gröne skog, Götene kommun.

Övrigt Västra Götaland Sweden, Vänern, adventure, bokskog, friluftsliv, fritid, hiking, kultur, natur, naturområde, naturreservat, promenad, resa, sevärt, skogspromenad, trekking, upplevelse, utflykt, vandra, vandring, vandringsled, vandringstips, västra Götaland Permalink7
Hela naturområde Kinnekulle är skyddat och ingår i Natura 2000. Det finns dessutom idag 18 naturreservat på Kinnekulle. Två av dem besökte vi i detta vandringstips.
 
Juli 2017
Nu var vi på Kinnekulle för att titta till naturreservat Gröne skog och Munkängarna. Munkängarna fick jag tips om dagen före av en här på bloggen som givit mig många tips. Dock skulle det visa sig att jag var lite vilsen i roten, för det var precis den storslagna naturen i Munkängarna vi skulle till, men trodde att det tillhörde naturreservat Gröne skog. Nu ligger naturreservaten intill varann, vilket jag tycker att jag kan skylla förväxlingen på. 
 
Bild ovan: Parkeringplatsen vid Munkängarna med några fikabord och ett "titthål" mot vänern.
 
Ovan bild på en av alla gamla ekar runt parkeringsplatsen. Nedan bilder på det som fanns på informationstavlan vid parkeringsplatsen. 
 
Bild ovan: Informationen på tavlan är väl kanske inte helt up to date när det gäller "Srorslagen utsikt". Utsiktsplatsen på Predikstolen kändes förfallen. Kanske inte så konstigt då utsikten över Vänern inte finns kvar på grund av alla träd som vuxit förbi i höjd. 
 
På kartan ovan har jag markerat med blått hur vi gick i Mukängarnas naturreservat och sedan vidare genom Gröne skogs naturreservat. Det röda V:et söder om sjön finns en förklaring till längre ned i texten. 
 
Från parkeringsplatsen gick vi mot Mörkeklev. Promenaden började på skön skogsstig genom vacker ädellövskog där fåglar kvittrade. På våren går man genom ett hav av ramslök eller vitsippor. Under mörka sommarnätter vandrar svarta Madam omkring här i skogen, hon tros vara ett slottsspöke. Men vi hade inga planer på att bli kvar här till natten och spöktimman. 
 
Namnet Munkängarna kommer säkert från tiden då Råbäck tillhörde Vadstena kloster fram till 1400-talet. Men idag ser man inga ängar här utan det är mer en lund av ädellövsträd.
 
Efter ett tag kom vi fram till den långa trappan vid Mörkeklev. På bilden ovan tittar vi in i Mörkeklevs grotta som var avspärrad på grund av rasfara. Vi trodde först att Predikstolen låg på toppen av den här raukliknande skapelsen,  men det fanns en liknande hög avsats i kalkstenskleven strax intill som stämde bättre för där kunde vi se staket på toppen. Se två bilder ned. Raukliknande formationer fanns annars längs hela kalkstensklevens kant. 1923 blev en del av kalkstenskleven fridlyst och 1972 avsattes hela Munkängarna till naturreservat. 
 
Trappan fortsatte förbi det vi trodde var predikstolen (bild nedan) och vidare upp mot Mörkelund och det stora kalkstensbrotet med den populära sjön. . 
 
Bild ovan: Vi intog denna bänk för några minuter medan vi diskuterade hur vi skulle gå vidare. Efter att jag med viss framgång lyckats övertala far om att vi skulle följa kanten på kalkstensbrottet runt sjön blev det så vi fortsatte. 
 
Ena minuten sken solen som om den aldrig hade gjort något annat, nästa gömde den sig bakom moln och blåste gjorde det också. Förstår ni hur svårt vi hade det?
 
Det var full aktivitet runt sjön. Några hade picknick i gräset andra fiskade. Men det var även ganska många som gick runt kalkstensbrottet, även med barnvagn (en röd).
 
Bild ovan: Här hade vi gjort en kort avstickare upp till utsikten intill parkeringsplatsen vid bilvägen. Jag har markerat utsikten med ett  rött V på kartan. 
 
Bild ovan: Far står och spejar ut över sjön. Kanske lite svårt att se honom, men kolla upp till höger i bilden, han har en svart keps på huvudet.  
 
Bild ovan: Här är vi på väg ned till sjön på östra sidan av kalkstensbrottet. 
Nu fortsatte vi mot Gröne skog. Vi följde Kinnekulleleden bort till bilvägen och sedan vidare på blå led söderut.  
 
Det var en platt och ganska trevlig sträcka bort till naturreservat Gröne skog. För det mesta gick vi på mjuk skogsstig som på bilden ovan. 
 
Vid naturreservatets gräns fanns en informationstavla. Ovan kan du se något av det som stod på den. Frågan är dock om kartan är från Gustav Vasas tid. Vi försökte nämligen följa den blå leden så att vi skulle få gått en rundslinga, så som kartan visar. Men....., framgång uteblev. 
 
Mitt ute i skogen finner man detta lite märkliga eller som många tycker förstörda landskap som människan skapat. Ett gapande sår från Kalkbrottets tid, en verksamhet som kom att  avvecklas under 1950-talet. Men kalkstensbrottet har också skapat förutsättning för andra växtarter att frodas här, till exempel ormbunkar. Kalkbräken som doftar svagt apelsin växer här. Den skall tydligen inte gå att finna någon annanstans i Västergötland.
Det var fascinerande att se hur naturen sakta håller på att ta tillbaka landskapet, sakta men säkert läker såret.
 
Bild ovan: Såg ut som någon typ av kran för att lyfta eller flytta stenar.  
 
Vi följde dom blåmarkerade stolparna förbi naturreservatets södra gräns och några hundra meter till, men någon stig till höger som gick norrut fann vi ej. Så kartan är inaktuell och borde tas bort för att inte vilseleda. På kartan över alla vandringsleder på Kinnekulle finns inte den blå rundslingan med. Länken tar dig till information om Gröne skog på Länsstyrelsens sida och till höger på sidan finner du länken till kartan i pdf-format (folder med översiktskarta). Det är en mycket bra karta. Hör gärna av er om länken inte fungerar. 
 
Nåväl, inget att göra åt. Men det var en sak som gnagde i mig nu när vi var tvingade att gå samma väg tillbaka. Och det som gnagde i mig var att på den här tjejens blogg hade jag sett bilder tagna på platser vi inte hade fått se. Och skall jag vara helt ärlig så är det hennes 5 första bilder i inlägget om Gröne skog som inspirerade mig och gjorde att vi kom att gå i naturreservatet. Efter att jag kontaktat henne fick jag reda på att om vi hade fortsatt ytterligare en bit söderut fram till Kinnekulleleden (rödvit) och sedan följt den till höger ned mot bilvägen så hade vi också fått uppleva detta lite säregna sår i naturen. Tror det kan vara detta som är kalkstensbrottet i Mellomskogen. Hon kallar sin blogg för geoaveaborgntyrskar och där verkar man kunna få se allt som finns av natur i Västergötland. 
 
 
 Hur långt hade vi gått nu då när vi kom tillbaka till bilen??? Tja säg det. Sammanlagt kanske 6 - 7 km. 
 
Vi avslutade dagen på Kinnekulle med att köra upp till Sjöutsikten Kinnekulle. Här finns enligt besökare ett trevligt sommarcafé, som precis stängt för dagen när vi anlände till platsen. 
 
Dom sista besökarna hastade iväg för ett 7 %¤&# regnväder seglade in över trädtopparna. Jag han med två bilder till innan skyfallet började. 
 
Efter en stund sken solen fast det regnade fortsatt ungefär lika mycket. 
 
Vi tog även ett besök på Kinnekullegården på toppen av Kinnekulle. Toppen kallas Högkullen och reser sig 306 meter över havet och västgötska slätten. Vi skulle egentligen käkat middag på restaurangen, men köket hade redan stängt. Nu gjorde det inget för ingen av oss var särskilt hungrig. Det blev istället en enkel fika. Det var kallt och lite blåsigt vid bordet men det störde oss inte tillräckligt för att vi inte skulle kunna njuta av bakelsen och kaffet som jag beställde till oss. Tjejerna i restaurangen var verkligen serviceinriktade och mycket trevliga. Dom kunde till och med svara på mina frågor om forsar och vi hade inga som helst problem att förstå varann trots att dom pratade med sin konstiga dialekt och jag med min skönklingande göteborgska. Mycket nöjda med vår vistelse på Kinnekulle tog vi oss tillbaka till kära gamla Göteborg. 
 
Film från detta vandringstips.
 
Barnvagnsvänlig promenad?  Nej, inte rakt av så som vi gick. Men undviker man mörkeklevsbranten så kan man gå både i ädellövskogen/lunden och runt sjön vid kalkstensbrottet. Det finns en parkering vid sjön också. Gröne skog är nog lite värre utifrån min vetskap, men den vetskapen är inte stor.
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på en google karta. Du hittar länk i menyn högt upp på vänster sida, eller så klickar du direkt på länken här : https://drive.google.com/open?id=1W754fvWYbeodMWjxErQQahAQzIc&usp=sharing 
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

 
#1 - - Mamma:

Mycket fint att se på kinnekulle. Vi har varit där flera ggr med Bibbi och Hertmut, men då har vi inte kommit längre än till kalkstensbrottet och restaurangen på toppen.

Svar: Ja, fast där är ju fint.
Ronny von Frank-Einstein

#2 - - Dan Alsterland:

Hej igen!
Här har vi också varit ett par gånger, kul att du också hittade hit.
Nästa gång får du ta en titt på Hindensrev som ligger på andra sidan Lidköping. Väldigt fint där med.

Ha det gott så länge.

Danne o Katarina

Svar: God dag eller Kväll i Hjo. I guess.
Det är många som tipsat om Hindensrev, men än så länge har ingen lyckats lura mig dit :) . Jag har haft svårt att se det fina med att gå ut på revet som ju är skogsklätt. Man kan väl inte få någon upplevelse av att det är så smalt förrän man kommer helt ut till fyren, eller? Har du/ni något i ord eller bilder som kan få mig att ändra mig?

Har ni varit vid vattenfallet i Röttne med Rasmus kvarn strax söder om Gränna. Tänkt mig dit nämligen se.

Mvh Ronny
Ronny von Frank-Einstein

#3 - - Dan Alsterland:

Jo man ser båda sidor av vattnet på vägen ut mot fyren som isig inte ligger längst ut. Jag har tyvärr inga bilder för dom försvann i en hårddiskkrasch för några år sedan.
Angående Röttne med Rasmus kvarn, så kan vi ha varit där jag är inte säker, jag får höra med Katarina om det när hon kommer hem imorgon kväll.
Om du ska dit tar du någon av dom stora färjorna som går från Hjo till Gränna då eller? ;-)

Svar: Nää, ingen Hjo färja, stor. Men jag skall kolla om det finns någon bra färja från Borås till Gränna. Det är gööör tråkig väg att köra från Göteborg till Gränna i en pytteliten hyrbil där ratten börjar skaka när man kommer upp i 90 och vid 100 börjar symaskinsmotorn dåna som ett jetplan. Då lät Hindensrev lite mer intressant, och får hamna på att göra listan.
Ronny von Frank-Einstein

#4 - - Dan Alsterland:

Ja både Stena och Silja-line går ju från Borås, bara att välja och vraka ;-)
Bara så jäkla konstigt att det inte går båtar tvärs över Vättern eller mot Gränna, ja det det går väl någon några gånger på sommaren till Gränna men annars ingenting.

Svar: Ja det är märkligt, undra om det funnits någon gång bakåt i tiden. Nu finns väl bara "turistbåtar" som kör till öar, typ Visingsö. Jag tror det är samma i Vänern. Vet inte om det tar för många timmar över sjöarna så att dom inte kan konkurrera med landgående färdmedel. Det skulle väl i så fall vara typ en partybåt.
Ronny von Frank-Einstein

#5 - - Dan Alsterland:

Du har helt rätt, det är en turistbåt som går några gånger till Visingsö på sommaren. Och det går nog inte att konkurrera med landgående fordon.
Från sensommar till vår finns det inte ens privata båtar ute, hela Vättern ligger öde, väldigt konstigt för mig som kommer från västkusten där det finns båtar ute hela året.
Ropa när det är dags för vandring igen och varför inte en vandring från färjeläget på Lyr till Nösund någon gång till våren med vandringsgänget, vad sägs om det?

Svar: Japp, jag ropar när det är dax. Lyr får nog vänta ett tag, jag har ett antal fina vandringar på väntelistan, men det har varit svårt att få till mer än 3 -5 vandringar per år. Mer tillfällen är heller ingen idé då jag har fått ställa in 3 vandringar av 8. Det är även ibland svårt att få ihop transporter. Jag har absolut inget emot att se mer av Lyr, men nu ligger vår promenad på Lyr så nära i tiden att jag tror det skulle vara svårt att få ihop ett gäng.
Det finns så %¤#& många fina naturområden jag skulle vilja släpa med vandringsgänget till, men....tiden. Gittan skulle förresten fixa en vandring på Halleberg, det har hon pratat om i flera år.

Jag hojtar till i mejl när det är dax.

ha det bra så länge.
Ronny
Ronny von Frank-Einstein

#6 - - Dan Alsterland:

Ja det kan vänta, men jag menade inte på Lyr utan på färjesidan på Orust alltså Lyresund och vandringsleden till Nösund, det är nog den finaste vandringen jag gått, men det kan vi ta när det passar.
Jag pratade just med Katarina om Röttne med Rasmus kvarn strax söder om Gränna, där var vi 2015 och det var riktigt fint, väl värt ett besök tycker vi.

Ha det bra så länge!

Danne o Katarina

Svar: Nötesund hade jag hellre velat gå med er, så att man får tid till att filma och ta lite bilder. Gärna till våren.
Gött att höra, då blir det Röttne och kvarnen inom någon dag.

Mvh Ronny
Ronny von Frank-Einstein

#7 - - Dan Alsterland:

Ja det kan vi göra, säg bara till när det passar. Lycka till med Röttne.

Danne o Katarina

Svar: Tack. Japp, vi pratas vid om Nötesund och bestämmer en datum i vår.
Ha det så länge. / Ronny
Ronny von Frank-Einstein

Till top