von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland + lite mer

Naturstigen i naturreservat Hökafältet, Laholms kommun.

Vandringar Halland Bad, Bilder, Friluftsliv, Halland, Hallandskusten, Nature reserve, Schweden, Sweden, adventure, aktivitet, dagsvandring, dagsvandringar, filmer, foto, frilufsa, friluftsaktivitet, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, outdoor, promenad, promenadguide, promenadstråk, promenera, resa, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, strandpromenad, trail, trekking, upplevelse, utflykt, utflyktsmål, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, wandern, äventyr Permalink3
Naturstigen är ca: 3 km, men jag förlängde promenaden med någon kilometer för att komma ut på sanddynerna vid havet. 
 
(The hiking trail "Naturstigen" is 3 km long. But I also followed two small paths to the sea. So maybe I walk 4.5 km).
 
Juli 2017
Efter att jag nästan fick spatt och spader av det misslyckade besöket vid Karsefors naturreservat  hade jag nu stora förhoppningar om en fin promenad i naturreservat Hökafältet istället. Hur man hittar dit kan ni se nedan. Lila prickar skvallrar. 
 
Bortom parkeringsplatsen hittade jag informationstavlor med en karta, läs nedan.  
 
Jag befann mig nu vid naturreservatets norra parkeringsplats strax söder om Lagans mynning. Jag bestämde mig för att gå den 3 km långa naturstigen (grönmärkt) medsols, d.v.s. jag kom att följa Lagan en bit uppströms. 
 
Så mycket av Lagan såg jag dock inte första biten då jag följde den trevliga "traktorstigen" ni ser blid av ovan. Men jag såg att leden var bra uppmärkt med gröna stora prickar. Efter ett tag kom jag fram till den lilla båtbryggan nedan. 
 
Tyvärr var det inte långa biten Naturstigen följde Lagan, snart blev det tallskog och sanddyner för hela slanten. Tallskogen planterades en gång i tiden för att stoppa sandflykten in över land. Mellan 1878 och 1905 planterades över 4 miljoner trädplantor i området. Men skogen som planterades för att binda sanden har idag blivit ett problem då den slutit sig och bara några få procent av de förr så öppna sanddynerna återstår.  Ingreppen och störningarna har haft en negativ påverkan på naturmiljön och många arter som förr var vanliga är nu rödlistade. Detta kunde jag läsa mig till på Länsstyrelsens hemsida
 
Men med sanddyner i botten var stigarna här mycket sköna att gå på. 
 
Vid stigkors och stigförgreningar satt det gröna pilar som visade mig vägen. 
 
Bild ovan: Här korsade jag grusvägen och den lååååånga rakan upp mot naturreservatets norra parkeringsplats där min bil stod, min bil för dagen. Jag har många bilar att välja på, lika många som biluthyrningsfirman har i sitt bilstall. 
 
Bild ovan: Öppna sanddyner.  
 
Bild ovan: Hinder i vägen, Ronny fick böja på sig. Sedan bar det av in i militärt övningsområde.
 
Jag såg inte till några militärer, men väl en dröse kossor. Här tillbringade jag en tid på och runt en gammel murken fallfärdig bänk, bild nedan. Här tyckte jag nämligen av någon anledning att det blev perfekt att fika. Jag var förresten den sista människan som fick nöjet att sitta på denna bänk. Till och med korna hoppade högt av braket, sedan blev det att stå upp och fika. 
Nu hade åskväder börjat cirkulerar runt omkring. Jag vet så här i efterhand inte varför regnkläderna blev kvar i bilen. Dom hade varit käckt att ha fem minuter senare när regnet öste ned. Men som tur var hade jag i alla fall med en torr t-shirt.  
 
Bild ovan: Någon eller några hade jobbat flitigt.  
 
Hör upp, eller rättare sagt Se upp! Här manar Ronny till  eder uppmärksamhet. Inte %¤&# hade jag kört ända ned till Laholm för att gå i tallskog. Nä, jag ville ju se havet. Det hade ju dessutom blivit upphållsväder igen. Så jag kom att ge mig ut på två fina avstickare till havet. När jag kom ut genom grinden till kossornas hage (röd punkt på kartan nedan) så svängde jag vänster som jag visar på bilden ovan och följde stigen rakt västerut upp på stora sanddyner med utsikt över havet. 
 
Överallt var det uppsatt varningsskyltar för militärt övningsområde, men..... det var ju mängder med fotspår i sanden och dessutom stod ett fikabord här. 
 
Jag fick en mäktig vy över Laholmsbukten och den milslånga sandstranden. Detta var helt klart värt att få lite sand i skorna för.  
 
Nästa avstickare gick upp till Lagans mynning, en hyfsat tydlig stig ledde dit. Det blev lite sandigt sista biten. 
 
Och så kom jag fram till där Lagan möter havet. Här var det fint och rofyllt, bara jag och några fiskare på andra sidan älven.  
 
När jag kände mig klar blev det till att gå samma väg tillbaka till Naturstigen. Sedan tog det inte lång tid förrän jag stod vid ett utsiktstorn. Naturstigen är såpass flack att detta blev dagens tuffaste uppförsbacke. 
 
Bild ovan: Vy från tornet bort mot Lagans mynning där jag "nyss" varit. 
 
Bild ovan: Sista biten av Naturstigen såg ut så här. När jag tog bilden nedan hade det börjat regna igen. Till vänster om det röda huset Hökhult vid vägens slut ser man informationstavlorna vid parkeringsplatsen. Strax var jag framme vid bilen och regnkläderna. 
 
Naturstigen är fin, men..... jag blev inte nöjd förrän jag tog mina avstickare. Då fick promenaden en annan dimension. 
 
Film från detta vandringstips. (Movie from this hiking tips, but I speak Swedish). 
 
Barnvagnsvänlig promenad?  Nej, inte Naturstigen. Vet inte hur det är med röd och gul led, men den blå leden i södra delen av naturreservatet är handikappsvänlig.  
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

#1 - - Mamma:

Fina bilder och film. Bibbis mamma och pappa hyrde vid hallandskusten flera somrar. Jag var med dit ibland och jag minns att det var mycket barrskog och sand I omgivningarna.

Svar: Tack. Ja i stort sett hela södra delen av Hallandskusten är en lång sanddyna. Det gör naturen lite annorlunda mot hur vi har det här runt götet.
Ronny von Frank-Einstein

#2 - - Sofia:

Hej,
Vilken härlig blogg , precis vad jag leta efter då jag skall börja vandra på helgerna med vovven :-)
Själv bort jag i Dals-Ed och ville bara tipsa dig vårt fantastiska naturreservat Tresticklan som är vackert att vandra i.

Allt Gott!

Med vänliga hälsningar
Sofia

Svar: Tack Sofia!Japp, Tresticklan har jag hört skall vara en riktig fin dalsländsk vildmark. Jag var där som tonåring, men minns väl inte så där jättemycket. Har för mig att det finns troll där. Men det finns en hel del fint runt där du bor. Jag kommer att ta några turen upp till Dalsland under året, och har med Tresticklan på min "to do list" 😊. Mor har hus i Dals Rostock, så lite hemma känner jag mig i Dalsland.
Hoppas du och vovven får många fina promenader.
Ha det bra. / Ronny
Ronny von Frank-Einstein

#3 - - Mamma:

Har jag hus I Dals Rostock?

Svar: Nä, i Dalskog. Tangenterna skrev fel. Men hur stor skillnad är det? 😊
Ronny von Frank-Einstein

Till top