von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland + lite mer

Vandring i norra delen av Hisingsparken, slingan jag gick med Vandringsgänget.

Vandringar kring Göteborg Bilder, Bohuslän, Gothenburg, Göteborg, Hisingen, Risveden, Ronny Sveum, Slätta damm, Västsverige, adventure, aktivitet, attraction, blommor, culture, dagsvandring, dagsvandringar, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsblogg, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, skogspromenad, skogsvandring, ute, utflykt, vandra, vandring, vandringsblogg, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, vildmark, västra Götaland Permalink1
Just det, det gäller den snöiga slingan jag gick med Vandringsgänget i januari 2019, se här. Några har nämligen önskat sig en närmare beskrivning av hur vi gick och då främst i den norra delen av Hisingsparken från Gunnetorps mosse och ut till Volvo Lastvagnar och tillbaka. En sträcka på 7 km kanske 8, eller där omkring. Och vad passar väl bättre än att lägga ut det som ett vandringstips här i bloggen. 
 
Vi följde i mesta möjliga mån riktiga stigar och ratade grusade gångvägar, motionsspår och dylikt som man kan hamna på om man inte ser upp här i livet. Jag lyckades inte fullt ut, men bra nära gick vi enbart på stigar. Snöstormen gjorde dock att jag fick ändra något på ett ställe då det blev besvärligt att spåra. Men här visar jag hur vi skulle ha gått. 
 
Bilderna i detta tips är i huvudsak från när jag gick rundan med far i maj 2019 + några kompletterande bilder jag knäppte några dagar senare när jag gick själv.
 
För att komma till den lilla parkeringsplatsen som är startpunkt för detta vandringstips svänger man av Gunnestorpsvägen in på gamla Gunnestorpsvägen.  
 
Parkeringsplatsen rymmer nog 10-talet bilar om man knökar. I bakgrunden skymtar Gunnetorps mosse, mer igenväxt idag än när jag bodde här på 80-talet, om ni frågar mitt minne. 
 
Kartan ovan visar slingan jag skall beskriva med många bilder och en förvirrad text. 
 
Vi hade inte gått många meter innan jag fick för mig att jag skulle ta en bild, det blev bilden ovan. På bänken kan man sitta gött, slänga käft med förbipasserande och uppmärksamma alla om ens existens. Lite längre fram, ungefär där dom gula markeringarna syns vid sidan av gångvägen svängde vi vänster ned mot spången över mossen, bild nedan. 
 
Jag har använt mig av en satellitbild istället för kartan för att visa första biten fram till Kärrdalsskolan. Detta för att kartan är dåligt uppdaterad och saknar t.ex en grusad gångväg runt mossen. Att gångvägen saknas syns inte lika tydligt på satellitbilden. 
 
Efter en kort promenad på just den gångvägen genade vi in på en liten stig bakom en lekplats. Stigen leder fram till en tennisbana på södra sidan av skolan.
  
Från tennisbanan korsar man snett över bilvägen och tar sikte på en liten stig som leder rakt in bland träden, se kartan nedan. Efter några meter korsar stigen motionsspåret och strax befinner man sig mitt i en skog av höga bjässar till granar. 
 
Om man kan läsa en karta och då menar jag läsa en karta, inte titta på den, då ser man exakt hur vi nu gick vidare på småstigar genom ett litet trixigt parti i området innanför motionsspåret. Hela orienteringskartan och i en nyare upplaga kan köpas av Tolereds AIK. 
 
Strax efter man passerat över en liten bäck så blir stigen ett kort stycke lite lätt difus. Men man skall upp i slänten till höger förbi några hoppramper (bilden), om dom är kvar. 
 
Promenaden gick fram över stock och sten, fortfarande med höga granar runtomkring och bara ett stenkast från motionsspåret, som man har på båda sidor. 
 
När jag var en tonårig långhårig slyngel genomled jag högstadiet i den nu mer rivna Glöstorpsskolan. På gympalextionen var det inte ovanligt att vi sprang ett varv på motionsspåret och stigen ni ser bild på ovan var en av flera populära genvägar för dem som i motsatts till mig avskydde att springa. Följer man den stigen åt vänster så kommer man ut på motionsspåret precis där bilden nedan är tagen. När vi gick här hade bokarna blivit härligt gröna och lös upp i den annars lite mörka granskogen. En kort bit längre fram bjuder motionsspåret på en liten uppförsbacke. 
 
På toppen av backen, strax efter där stigen vi följde kom ut på motionsspåret, är bilden ovan tagen. Strax därefter bär det av utför i en s-kurva. Där det planar ut något lämnade vi motionsspåret och försvann in i granskogen till vänster. Vi korsade en liten bäck som vi sedan följde en bit ned längs bäckravin. Se bild nedan. Man kan följa bäcken till man kommer ut på motionsspåret igen eller så väljer man att vika in på stigen till vänster efter stupet.  Sedan tar man höger på den lite större stigen man kommer fram till och den följer man fram till motionsspåret. Då får man en liten extra runda i den fina högstammiga granskogen. Se kartan ett kort scroll ned. 
  
Där motionsspåret svänger 90 grader höger (större röd punkt på kartan) fortsatte vi rakt fram (grön led) på den grusade gångvägen mot Koloniområdet, dit vägvisningsskylten visar, bild nedan. Skogen var nu ersatt av betesängar och hagmarker. OBS: Om man vill göra det tråkigt men bekvämt för sig kan man istället följa motionsspåret hela vägen från Kärrdalsskolan hit till vägvisningsskylten.  
 
Har jag förresten berättat att jag och far fick en helt underbar vårdag, det var precis så där lagom varmt för en promenad i det gröna. För grönt och vårigt hade det börjat bli, t. ex blommade häggen för fullt. 
 
Här svängde vi vänster in på Klaremossevägen, in mot koloniområdet. Ett kort stycke in på Klaremossevägen (20 meter kanske) svängde vi höger in på en liten stig rakt in i skogen. Ser man ett litet brunnslock mitt i stigen där den startar vet man att man är på rätt stig. 
 
Nu befann vi oss vid den röda punkten på kartan nedan. Kartan är ett urklipp från den här. Stigen vi följde är inte markerad men lätt att följa och mycket trevlig. Men den kan bitvis bli blöt och lerig. 
 
När man kommer ut på den grusade gångvägen följer man den åt vänster. Strax kommer man in på grönt spår och det följer man ända fram till Kättilsröd H4-gård. Se kartan ett scroll upp. Vid informationstavlan (bild ovan) börjar den del av grönt spår som jag diggar mest. Här ifrån och fram till Kättilsröd går man mestadels på små trevliga skogsstigar. I övrigt är grönt spår och alla övriga spår i Hisingsparken iordningsställda parkvägar och ingenting för Ronny. 
 
Biten som följer fram till att Volvo Lastvagnar visar sig mellan träden kan bitvis vara en mycket blöt och lerig upplevelse. När jag gick här i slutet på mars bottna jag knappt på ett par ställen 😊. Men nu var stigen torr och fin så Åh va vi trivdes. Grusar Göteborgs Stad även denna bit så kan dom stoppa upp grönt spår i ...öh..., ja just det.  
 
Bild ovan: När man får se denna lilla göl på höger sida befinner man sig längst upp i nordväst på slingan. Nu kan man också börja skymta Volvo Lastvagnar bakom träden. Men det räknar jag inte som någon större upplevelse så det låter jag passera utan några bilder.
 
Efter Volvo Lastvagnar är en trevlig sträcka på en mjuk härlig skogsstig genom en ganska öppen blandskog där björkarna sken vackert i grönt. Klart att jag knäppte några bilder. Och om man har en välutvecklad fantasi så som jag så kanske man kan se sköldpaddan i stenen som öppnat käften lite på glänt för att typ säga "god eftermiddag gentlemän". 
 
Gångvägen vi kom ut på efter den trevliga stigen leder förbi en gammal boplats, bild ovan. Ruinen syns strax bakom oss. Det är fint här i den öppna gläntan. En icke vit vitsippa njöt i vårsolen. 
 
Bild ovan: Tillbaka på stig. Här har man försökt att underlätta för vandraren att ta sig fram genom att erbjuda klyvna stubbar/ved att kliva på. Även den här biten passerar man genom fin granskog. 
 
Så hade vi kommit fram till Kättilsröd H4-gård och här var det full aktivitet på djur och människor. Från Kättilsröd följde vi gult spår hela vägen fram till parkeringsplatsen å bilen. Det var grusade gångvägar som gällde för hela slanten. Visst, man kan fortsätta på grönt spår efter Kättilsröd, då blir det fortsatt stig fram till parkeringsplatsen vid Tuvevallen. Men det är inget som direkt höjer naturupplevelsen. Stigen följer i stort nära inpå bilvägen "Slingerbulten". Jag tycker det är finare att passera hästhagarna på gult spår. Jag kan rekommendera Er att passa på att gå här en av alla dom dagar som Göteborgsområdet ligger inbäddat i ett tjockt snötäcke. För jösses va fint det var här runt Kättilsröd när jag gick här med vandringsgänget. 
 
Tja, det är väl inte så mycket mer att skriva om, och bilderna tog slut nu också. Så hej svejs. 
 
Barnvagnsvänlig promenad? NEJ! 
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

#1 - - Inger:

Här tror jag vi har promenerat någon gång. Fina bilder de får en att längta efter våren.

Svar: Javisst, i området har du gått många gånger.
Ronny Frank Sveum

Till top