von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland + lite mer

Friluftsentusiasterna Danne & Katarina berättar om behovet av att komma ut i naturen.

Tips och inspiration från pratstunder med friluftsentusiaster, Vandringar Bohuslän & Västkusten Bad, Bilder, Bohuslän, Photos, Ronny Sveum, Sweden, adventure, aktivitet, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsblogg, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturstig, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, skärgård, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsblogg, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, västra Götaland Permalink2
Danne och Katarina delar med sig av sina tankar och erfarenheter. Dom levererar bl.a en topp 15 lista på deras finaste Vandringstips. låt dig inspireras att ta klivet ut i naturen. 
 
Danne och Katarina är två av flertalet trevliga personer jag lärt känna genom bloggen, tack så mycket bloggen. Jag kom dem riktigt nära när jag i juli 2016 blev medbjuden på en båttur och promenad på Valön (Orust kommun). Det blev en mycket trevlig dag där vi vädrade åsikter och funderingar kring allt möjligt. 
 
Danne och Katarina är nu mera med i vårat vandringsgäng och dom hänger med på alla vandringar om inget annat står i vägen. Detta trots att dom ofta har en lång bit att köra. Det är glädjande för oss andra och visar på ett stort intresse.
 
Jag har fått många vandringstips från Danne och Katarina. Dom är precis som jag nyfikna och giriga på att få uppleva nytt. Men utöver vandring sysslar dom med många andra friluftsaktiviteter som ger extra krydda i livet. Om detta var jag intresserad att höra mer och varför då inte skriva om det här på bloggen. Danne och Katarina var på. 
 
Så i slutet av juli satte jag mig i bilen och körde till Lyresten färjeläge, som ligger bara några kilometer från Danne och Katarinas hus på Lyr. Vi skulle snacka oss runt  Brattebräckaleden, en omarkerad vandringsled i Nösund som jag hört dem prata mycket väl om. Det blev en trevlig vandring där vi kom att prata vandring, natur, friluftsliv, foto, runda magar och mycket annat. Grunden till detta reportage skapades på den vandringen. Dock var det så varmt och svettigt att vi tappade fokus titt som tätt. I alla fall jag.
Ett kortare Vandringstips med några bilder och en film från den här promenaden finner ni längst ned i detta inlägg. Nu till min frågestund med Danne och Katarina. 
 
Ni har båda ett stort intresse för friluftsliv och gillar att spendera mycket tid i naturen.  Vad eller vem tror ni ligger bakom att det blev så? 
 

Vi har både gillat att vara ute i naturen sedan barnsben. För Dan började det med att hans familj tillbringade somrarna i ett litet torp i Torup, Halland med underbar skog och småsjöar. Att det inte fanns rinnande vatten, ingen el samt utedass, gjorde att fokus blev på det enkla.

Katarina: Jag tillbringade också mycket tid som barn på gård utanför Ljungby, Småland. Det blev bärplockning på sommar och höst och på vintern åkte vi längdskidor. Att jag alltid tyckt om att röra på mig i kombination med behov av att vara utomhus har gjort mig mer och mer intresserad av vandring.

Okej, kan ni förklara vad får ni ut av att vandra i natur?

Danne: Jag upplever inre frid och ro, men även lycka och glädje av att vistas i naturen. Sedan får man ju även lite motion på köpet.  

Katarina: Ju mer jag är ute i naturen, desto mer vill jag se, upptäcka och uppleva. Det är själva luften i sig som är så härlig, dofterna och färgerna. Ingen stress, ingen tid att passa. Det finns ingenting så gott som en lunch eller fika ute i det fria. Passa på att plocka svamp, bär, blommor, fina pinnar, snäckor eller stenar gör att jag känner mig kreativ.

Har ni någon naturtyp ni föredrar, som ger bästa / finaste naturupplevelsen?  

D & K: Bohuslän kustlandskap karga klippor. Ädellövskog. Men varje naturtyp har sin charm.

Danne, du har ju ett stort intresse för fotografering och har sysslat rätt länge med det. När jag och far vandrade vid Ängholmen (Orust), så stötte vi på en person mitt ue på isen som berättade att du haft en fotoutställning.
 
Ja, i Tegneby på Orust har det varit fotoutställning för glada amatörer ett antal år där jag deltagit. Mitt fotograferande började tidigt 90-tal med analog systemkamera. Jag lockades och lockas av den karga naturen i Bohuslän men på senare år har jag upptäckt även andra fantastiska platser att fota på. Mitt mer seriösa  fotograferande kom när jag skaffade min första digitalkamera 2007 där man kunde framkalla bilderna i photoshop. Kameran hänger i stort sett alltid med och jag känner mig naken utan den. Det är dock själva naturupplevelsen som är det viktigaste.
 
Har jag rätt om jag säger att ditt favoritmotiv är gamla ruckel vid havet?
 
Ja, gamla slitna båtbodar i en miljö av klippor, hav och dramatisk himmel är nog mitt favoritmotiv ihop med bilder av vackra träd i böljande landskap. Gärna på hösten med alla storslagna färger. Vinterbilden nedan på den gamla slitna båtboden och bryggan på Björholmen Tjörn, skapar en lugn stämning i en kombination av kyla och karghet. Många förknippar Bohuslän med sommar och sol, men jag vill gärna framhäva det vackra med Bohuslän på vintern.
 
Ja, dina karga vinterbilder gillar jag och bilden ovan tittar fram direkt när man går in på din fotosida. Där kan man njuta av många fina bilder från era promenader i olika landskap. Man hittar också en spännande kategori av bilder du kallar new age. Kan du förklara vad det är?
 
Ja, det är bilder som jag lekt med i photoshop, som t.ex bilden nedan av en ensam båt i en vik, Gustavsberg, Uddevalla. Jag har använt ett filter som får bilden att framstå som en målning, vilket ger en extra dimension.
 
Ni har ju hus både i Hjo vid Vättern och på Lyr söder om Orust i Bohuslän, och ni tillbringar mycket tid på båda ställen. Men vad säger ni, Hjo eller Lyr, vilket av områdena bjuder på den finaste naturen?
 
Danne: Jag som gillar att fotografera, älskar Bohusläns karga landskap, framförallt på höst och vinter.  Alla ”tråkiga” plastbåtar är upptagna och jag kan fokusera mer på att fota gamla båtbodar mm. Att det kommer snö i Bohuslän gör att naturen får ytterligare en dimension. Från att tidigare ha hållt mig främst på västkusten har jag de senaste dryga fem åren upptäckt att Sverige har så mycket mer att ge och kring Hjo lockar både Vättern, Hornborgasjön, Vallebygden och Tiveden.
 
Katarina: Jag har svårt för att välja då det finns så mycket fint på båda ställena. Gemensamt är vattnet. I Hjo är det Vättern som lockar med sitt klara vatten och på Lyr är det havet, både när det är vindstilla och när det stormar. Det finns inget härligare än när isen lägger sig blank på Vättern så att man kan byta ut vandringen mot långfärdskridskor. Förutom att vattnet lockar så är jag också en skogsmänniska. Jag föredrar lövskog men att gå i riktig mustig granskog och leta kantareller är inte dumt det heller.
 
Ni berättade om en fin promenadrunda ni ofta går hemma i Hjo. 
 

Ja, vi har en vardagsrunda som i stort sett följer den så kallade Pilgrimsleden söderut utmed Vättern.

 Vi startar vid Vätternkanten,södra Hjo och följer den smala asfalterade vägen mot Norra Fågelås kyrka. Vackra ängar och åkrar breder ut sig med en vidunderlig utsikt över Vättern. Passerar genom ett område med skog innan vi kommer fram till Norra Fågelås. Här kan man köpa Vätternsparris om det är säsong. När vi passerat kyrkan blir det grusväg och vi har ett område med gamla ekar på vänster sida och där fåren går och betar. Efter ytterligare ca 1 km viker vi av på en stig ner mot sjön. Det är fortfarande Pilgrimsleden, se karta. När vi kommer ner till strandkanten öppnar sig en helt underbar sandstrand. Oftast är vi helt själva här. Vi brukar följa stigen söderut utmed strandkanten och efter ett tag kommer man fram till Almnäs gods. Tar höger på den smala bilvägen och så är vi uppe på tidigare väg som för oss tillbaks till Hjo. Här finns gott om rådjur på åkrarna och ofta ser vi rovfåglar som cirkulerar.
 
Nedan några bilder från den här vardagsrundan, signerade Danne.
 
 
Kan ni nämna några viktiga detaljer som man bör tänka på när man skall ut på vandring. Vad innehåller er ryggsäck t.ex.
 
D & K: Kläder efter väder. Extra tröja eller vindtät jacka att ta på när man tar rast. Att ha med mat och fika gör hela vandringen trevligare. Nyladdad mobil och extra ficklampa. Det är många gånger som vi insett att vi inte hinner tillbaks till bilen innan det blir mörkt och då är ficklampan nödvändig.
 
Jag har ju sett att ni alltid har med er en rejäl portion sallad i ryggsäcken. Är ni noga med vad ni sätter i er för mat? Är ni hälsokostmedvetna?
 

Både ja och nej. Att ha med en riktigt rejäl lunch med bra ingredienser känns viktigt och hela vandringen blir så mycket roligare, däremot är vi riktiga gottegrisar och måste naturligtvis ha en bulle eller sockerkaka till kaffet.

Hur många utflykter blir det per år, på ett ungefär. Alltså utanför Hjo och Lyrs närområde? Vad är det som lockar med att besöka nya platser och lockar vandring i utlandet. 

Vi är ute och vandrar i stort sett varje helg, ibland kortare ibland längre sträckor. Eftersom Sverige bjuder på så otroligt skiftande landskap, har det ännu så länge funnits tillräckligt att upptäcka bara i detta fantastiska land. Det känns spännande att klättra upp på olika utsiktsplatser, se vattenfall, passera  raviner, komma till spegelblanka sjöar, se smala ringlande bäckar, grottor, ängar med fantastiska blommor, fågelrika områden och höra koltrasten på våren. 

Ännu har vi inte vandrat utomlands men det kommer säkert.

Det hoppas jag verkligen. Jag har ju tipsat er om Aurlandsdalen i Norge. 

Katarina, du har berättat att ni är ett gäng tjejer som träffas ett par gånger per år då ni hittar på roliga aktiviteter. Ni har t.ex. varit iväg och vandrat i fjällen.

Ja, vi blandar olika friluftsaktiviteter med god mat. Allt ifrån vandring i olika naturreservat och nationalparker till havskajakpaddling, takvandring i Stockholm, skidåkning mm har det blivit.

Och ni har ju som sagt vandrat med oss i vandringsgänget sedan 2015. Vad tycker ni är det bästa med att vandra i en grupp?

D & K: Alltid roligt att få kontakt med likasinnade människor som gillar natur, djur och växter. Detta ger inspiration och man får nya tips och ideer om vandringsleder och andra intressanta platser. Ofta går dessa gruppvandringar på platser som vi själva kanske aldrig hade funnit på egen hand.

Nackdelen att gå i grupp kan ibland vara att man fokuserar mer på det sociala och inte på själva upplevelsen av naturen.

Är ni prylfixerade, noga med att ha koll på det senaste inom friluftsmode?

D & K: Inte direkt prylfixerade men samtidigt är det viktigt med bra kvalitet på kläder och skor när man är ute och vandrar i olika väder. Det finns inget värre än att frysa pga fel sorts kläder.

Nu känner jag att det passar bra med en bild på Danne ute på hal is. Bakom kameran Katarina. 
 
Katarina, du har nämnt för mig att du åkt en hel del långfärdsskridskor. Är det något du håller på med fortfarande?
 
Absolut! Det finns inget härligare än att glida fram på en oändlig blankis och där jag med skräckblandad förtjusning hör hur det smäller i isen. Att gå iland på någon fin liten ö och äta medhavd matsäck med värmande vintersol i ansiktet. Vid sådana här tillfällen brukar jag säga att det glittrar i magen av glädje. Jag har säkert åkt långfärdskridskor i minst 25 år och åker fortfarande med mina slalompjäxor och gamla skenor. Stabilt och bra, om än lite omodernt. Det känns fantastiskt att få möjlighet att utforska olika isar, öar och strandremsor. Ytterligare en naturupplevelse som jag varmt kan rekommendera. Vi är en liten förening som kallar sig ispojkarna och isflickorna i Hjo som tillsammans bestämmer olika isutflykter. Jag har en väldig respekt för isen och har vid flera tillfällen varit med när folk gått igenom. Som tur är har det gått bra varje gång. Detta gör att jag är mycket noggrann med att alltid ha med mig rätt utrustning så som isdubbar, lina,  ispikar, vattentät ryggsäck med torrt ombyte osv. Aldrig åka ensam. Sedan drygt fem år tillbaks, dvs sedan Dan och jag träffats, har jag även fått med mig honom i denna aktivitet. Han är gammal ishockeyspelare och tyckte det var fantastiskt när vi kunde byta ut en del av vandringarna vintertid mot långfärdskridskor. Vintern 2018 gjorde vi dessutom en minisemester till sjön Runn för att åka långfärdskridskor på plogade banor, vilket var lite annorlunda än vi tidigare gjort. Vi tog in på mysigt bed &breakfast vid Falu koppargruva som kan rekommenderas.
 
Men du, Katarina, det är inte bara skridskor som står på ditt program den här vintern. Du antog en utmaning att skida 4,5 mil mitt bland Dolomiternas spetsiga toppar. Du skall åka skidloppet Marcialonga.  
 
Ha ha. Jag är verkligen inte van att delta i olika lopp, så detta kan man säga är en högst ovanlig företeelse för min del. I vårat tjejgäng jag berättade om finns två som deltog i Marcialonga förra året och som nu övertalat mig och ytterligare en kvinna till att följa med. Enligt min väninna  är det så god mat på vägen att man kan äta sig igenom loppet, om det nu stämmer:) Jag tänker inte förta mig. Jag kommer att åka så länge som det känns bra. Hela upplägget av denna resa var det som lockade, det vill säga, ena dagen med längdskidåkning och dag två i slalombacken. Mysigt boende och tillgång till pool ihop med dessa tre härliga kvinnor var det som gjorde att jag bestämde mig. I regel behöver jag inte ha någon morot eller något mål för att träna då jag tycker att träning i sig är vansinnigt roligt och då menar jag allt från skidåkning, joggning, dans, gympa, långfärdskridskor, slalom, cykling mm.
 
Jag önskar Katarina lycka till i Marcialonga. Loppet går säkert bra och det blir nog en upplevelse för livet, i positiv mening.
 
Som avslutning bad jag Danne och Katarina att välja ut deras 5 finaste vandringstips. Jag fick 15 och det visade sig att jag varit på alla platser. Hänger nog som sagt ihop med att jag fått många tips av dem, och dom av mig, alltså här i bloggen. Jag har länkat vidare till mina vandringstips om ni vill läsa mer. 
 
DANNE & KATARINAS VANDRINGSTIPS. Deras topp 15 lista
 
 
Brattebräckaleden i Lyresten Nösund.
 
Detta är Dannes favoritled enligt honom själv. Katarina håller med om att vandringsleden är fin, men finast...hm, nja. Hon menar istället att det hänger mer ihop med att dom blev så överraskade av att dom hittade runt, att det gick att ta sig runt. Och det vill jag bara ha sagt, för att hitta fram får man inte gå och sova. Det är inte direkt klart som korvspad hur man skall gå, Ibland kändes det som att vi klampade på genom någons trädgård. 
 
Leden bjuder på vattennära upplevelser och mycket utsikt.  
  
Bild ovan: Utsiktsberg strax söder om Brattebräcka rös. På bilden syns Lyresund och ön Lyr. 
Nedan karta över Brattebräcka-leden. Vi startade längst ned i söder vid Lyresten färjeläge och promenerade sedan upp till nr 4 på kartan där vi kom in på leden.  
 
Om man går in på www.nösund.se  kan man finna ledbeskrivningar om t.ex. Brattebräcka-leden.  
 
Det här var en trevlig vandringsled som bjöd på vacker natur. Och den är mycket varierande, man spatserar bl.a. en lång sträcka genom en fin skog. Jag hittar dock inga uppgifter om längden på vandringsleden. Men det är inte alls omöjligt att den är ca:  6 - 7 km, eller kanske något kortare, eller längre. 
 
Tack Danne och Katarina, vi syns snart ute i naturen igen. 
 
En jättekort film från vår vandring. Filmen blev tyvärr bara 2 minuter och 30 sekunder. Tanken var att den skulle landa på runt 8 minuter, och visst är det väl tanken som räknas?
 
Barnvagnsvänlig promenad? Nej!
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.
 

Promenad vid Hafsten med underbar utsikt från Hafstenstoppen. Uddevalla kommun

Vandringar Bohuslän & Västkusten Bad, Bilder, Bohuslän, Photos, Promenadguide, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, Viewpoint, Västkusten, Västsverige, adventure, aktivitet, blommor, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadstråk, promenera, resa, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, skärgård, strandpromenad, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, västra Götaland, wandern, äventyr Permalink1
Det finns 5 vandringsleder i Hafsten, jag gick fyra av dem och fick då ihop drygt 11 km. 
 
(Beautiful hiking trails at Hafsten, with The view from mountain Hafstenstoppen as the main attraction (3,2 km).  I walked four of their five hiking trails and I walked about 11 km). 
                                          
Hafstenstoppen fick jag tips om här på bloggen. Hen beskrev en fantastisk utsikt väl värd mödan att ta sig dit upp för. Hafstenstoppen ser man fint när man kommer från Orust och kör över Nötesundsbron. Se bild nedan. 
  
Kartor hur man hittar till Haftsen Resort. Det är bra skyltat från väg 160. 
 
Vandringslederna startar vid receptionen, bild ovan. Där hittar man också stolpen på bilden nedan, som längst upp i toppen har skyltar som pekar åt vilket håll man skall gå för att komma in på önskad vandringsled. Det finns 5 vandringsleder, en av dem är vitmarkerad och därför svår att se på skylten. 
 
Kartan ovan hade dom på receptionen. Frågar man snällt får man med sig en, det gjorde jag.
 
Jag kom att gå alla vandringsleder utom den röda. Den röda innehåller på tok för mycket grusväg och jag är allergisk mot just grusvägar (och asfalt). Dessutom hade jag redan kört den sträckan med bilen för att komma fram till Hafsten Resort. 
Jag började med att styra stegen mot Hafstenstoppen som ju var huvudmålet med denna utflykt, jag höll därför koll efter blå markeringar.  Jag kom strax fram till en tavla som visade att jag var på rätt väg.
 
Men Oj, här var det utjämat till jämna kilometer på alla lederna. Enligt kartan är det 1,6 km upp till Hafstenstoppen och 1,5 km till det stora potthålet. 
 
Jag lämnade Hafsten Resort och tryggheten bakom mig. Det var jättebra skyltat upp mot toppen. En lång men inte särskilt brant stigning underhöll mig en stund, och som extra krydda var det 29 grader varmt.
 
Man går genom i huvudsak barrskog. 
 
Den sista biten mot toppen brantade det på rejält och det blev att dra sig upp i rep. Men tro inte att detta kom som någon överraskning, repen visste jag om. Dom var efterlängtade. För när jag spanade efter information på datorn om Hafstenstoppen hade jag sett Nilla och Mikel på sin blogg varahusbilsresor.se  slita sig upp i repen med stor entusiasm. Deras inlägg var nog det som till slut lockade mig hit.
 
Efter repen kom jag upp och fick en första utsikt bort mot Nösesundsbron. 
 
Vandringsleden fortsätter vidare bort till toppen och stora utsikten 118 meter över havet. Här blev jag kvar en stund, och medan kall dricka rann ned i strupen betraktade jag den vackra vyn över Havstensfjorden. På andra sidan fjorden ser man Uddevallabron (bild ovan). Hafsten, eller Havsten ligger i Havstensfjordens naturreservat.
 
När jag kände mig klar på toppen fick jag följa vandringsleden ned igen. Sedan bar det av på gul vandringsled bort till en Jättegryta. Efter ett kort parti grusväg fick jag uppleva en skön skogsstig fram till grytan. Detta är en mycket lätt promenad.
 
Strax före grytan gjorde jag en mycket kort avstickare och fick då se Hafstenstoppen från en annan vinkel. 
 
Så hade jag kommit fram till Jättegrytan på Havstensudden, eller potthålet. Den skall vara Europas största enligt Hafsten Resorts hemsida. Jättegrytan mäter 8 meter i diameter. Hm.... jättegrytorna i "Helvete" Espedalen i Norge är imponerande. Dom största grytorna är ca: 40 meter djupa och 20 - 30 meter breda och därmed dom största i nordeuropa enligt wikipedia. En mycket häftig plats som gör skäl för sitt namn, jag har varit där. 
 
Bild ovan: Bra att någon målat en gul pil ifall man missar jättegrytan.  
 
Fin utsikt även här från Havstensudden, så det blev en stund på klippan. 
 
Via den vita leden tog jag mig tillbaka till receptionen där jag hittade en kiosk som fick pengar av mig i utbyte mot glass och drickor. Sedan styrde jag stegen upp genom campingen mot nästa utsiktsberg, nu gällde grön vandringsled. Men jösses vad många roliga grejor det fanns här och som jag kunde ägnat tid åt om det inte vore för att jag fått för mig att det skulle promeneras.   
 
Efter en tråkig stund på grusväg blev livet åter lite lättare när jag kom in på en stig. Kalhygget har skapat fin utsikt, inget ont utan att det har något gott med sig. Det blev sedan en skogspromenad i lätt stigning upp till utsikten. Här behövs inga rep att klänga i. 
 
Nu stod jag på utsiktstoppen 105 meter över havet. Enligt vandringsledskartan är den gröna leden hit upp  2,8 km. Vet dock inte hur noga man mätt vandringslederna, jag tycker att det ser kortare ut på kartan. Det var i alla fall fint som attan även här, så det blev en stund på arslet igen. 
 
Jag avslutade med att fånga atmosfären på stranden, där det nu var lugnt och stilla. Jag funderade till och med på att bada, men det gick aldrig längre än till just en tanke. Men det är ju tanken som räknas.  
 
Detta blev en jättefin vandring. Jag vill i första hand rekommenderar Hafstenstoppen och Jättegrytan, det blir en vandring på knappt 6 km om man går så som jag gick. 
 
Film från detta vandringstips. .
 
Barnvagnsvänlig promenad? Nej. endast den vita vandringsleden. 
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.
 

 

Västra Rossö och Kockholmen, Strömstad kommun.

Vandringar Bohuslän & Västkusten Bad, Bilder, Bohuslän, Friluftsliv, Nature reserve, Photos, Promenadguide, Ronny Sveum, Schweden, Strömstad, Sweden, Viewpoint, Västkusten, adventure, aktivitet, culture, dagsvandring, dagsvandringar, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, resa, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, skärgård, strandpromenad, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsled, vandringstips, vildmark, västra Götaland, wandern, äventyr Permalink1
Vandringsled 4,6 km, men jag ger även förslag på hur man kan gå en lite längre, finare och intressantare vandring. 
 
"Marked hiking trail 4,6 km. But if you walk over getestigsberget to the west side of Kockholmen as i marked with blue on the map a bit below, it will be a bit longer and much nicer and more interesting. But this is not a marked trail). 
 
När jag gick här med mor och hennes man den 13 juli 2015 så följde vi den ca: 4,6 km långa vandringsleden genom naturreservatet. Dock uppfyllde den inte riktigt mina egna förväntningar, jag hade hoppats på mer närhet till havet och vackra vyer. Så nu i maj 2018 var jag tillbaka och fick då till en jättefin runda upp på Getestigsberget och ut till klapperstensfälten i väster. Detta mycket tack vare att jag kunde följa blå snitslar från toppen ned till viken i väster. Jag har markerat på en karta lite längre ned hur jag gick. 
  
Kartor ovan visar hur man hittar hit. Det var bra skyltat ute på Rossö där man skulle svänga av mot Kockholmen och naturreservatet. 
 
På parkeringsplatsen finns infotavla med karta över naturreservatet. Det är ca: tjugo meter ned till en fin badstrand. Nedan några bilder från badstranden där jag fann en fin bukett Strandtrift
 
Tillbaka på parkeringsplatsen igen. Som man kan läsa på skylten ovan är det 2,3 km ned till Kockholmens södra udde. Man kan välja att gå på östra eller västra sidan (över) Gråa berget, det är ungefär lika långt, se kartan nedan. Om man använder kalkylatorn får man fram att det blir 4,6 km fram och tillbaka. Vi gick på västra sidan över Gråa berget ned till södra udden och på östra sidan tillbaka. Men om ni går så som jag markerat med blått upp på Getestigsberget och över till västra sidan av Kockholmen blir vandringen mycket finare, enligt mig. Lite jobbigare, lite knixigare, men mycket finare. Det blir kanske 500 meter längre, men på grund av terrängen känns det mycket längre. 
 
Bild ovan: Vägvisningsskylt och informationstavla vid vägskilje några hundra meter in på leden.
 
Längst in på Kockholmen passerar man förbi Västkuststiftelsens gård på mysig stig. 
 
Promenaden över Gråa berget bjöd på hällmark med en del knotiga tallar. 
 
Men nu skall jag visa hur det ser ut om man istället går så som jag markerade med blått, över Getestigsberget. Det är tydligt skyltat in bland lövträden strax efter Västkuststiftelsens gård. Det var även markerat med blå snitslar.
 
Efter en ganska lätt klättring stod jag på toppen. Här var det toppen. 
 
Jag blev väldigt inspirerad när jag såg att dom blå snitslarna fortsatte över berget västerut. Jag ville ju undersöka västra sidan av Kockholmen, och nu blev jag vägledd dit, skulle det visa sig. 
 
Här var det häftigt. Ett stort hål mitt i berget, man såg rakt ned i avgrunden. Det var säkerligen 6 - 7 meter ned. Jag gick över något som kan liknas vid en stenbro med stup på vänster sida och hålet på höger. 
 
Ifall snitslarna skulle vara nedtagna så är det bara att gå längs stupet i riktning ned mot viken, se bild ovan.
 
Och så kom jag ned till vattnet. Nu följde jag viken söderut (vänster). 
 
Strax fick jag ta mig över det första klapperstensfältet av två. Här gäller det att ha balansen med sig. Efter stenarna styrde jag stegen upp på berget som jag följde bort mot klapperstensfält två vid nästa vik.
 
Jag märkte att det var lättast att gå en bit upp i berget, i alla fall var det så för mig som inte gått här tidigare. 
 
Här hade jag stött på några jättegrytor. 
 
Efter klapperstensfält två vek jag av in på betsesängen och kom så fram till vandringsleden igen. Nu fortsätter tipset från 2015.
 
Bild ovan: efter Gråa berget kom vi ned på en betesäng och fick vik på båda sidor av oss. Här gick fårskallar och betade. 
 
Här går gränsen för Kosterhavets nationalpark som omfattar strandlinjen runt Kockholmen och sträcker sig från norska gränsen ned till havet utanför Grebbestad.
 
Bild ovan: Vy åt söder mot Galtö och Resö.
 
Kartan ovan visar hur vi gick tillbaka på östra sidan av Gråa berget. Vi kom att fika i den lilla viken norr om där det står Yttre Edet.
 
Bilden ovan är från maj 2018, om det nu har någon betydelse. Stigen är lite knixig på sina ställen. 
 
Bild ovan: Vy över mot skogsklädda Galtö.  
 
Promenaden gick vidare på trevlig stig genom fin tallskog. 
 
Och så var vi tillbaka vid Västkuststiftelsens gård. 
 
Nu hade vi bara att följa grusvägen tillbaka till parkeringsplatsen.  
 
Film från detta vandringstips.
 
Läs mer om naturreservat Västra Rossö och Kockholmen här på Länsstyrelsens sida.
 
Barnvagnsvänlig promenad? Nej. Men fram till Västkuststiftelsens gård är det skogsväg, om man vill titta på djuren. Om dom nu är där. 
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

Till top