von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland + lite mer

En promenad på Tjolöholms Slottsstigar. Kungsbacka kommun.

Vandringar Halland Bad, Bilder, Blåsippor, Halland, Hallandskusten, Kungsbacka, Photos, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, Utsiktstorn, Viewpoint, Västsverige, adventure, aktivitet, blommor, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, sevärt, skogspromenad, skogsvandring, strandpromenad, tjolöholms slott, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, wandern, äventyr Permalink2
I detta vandringstips går vi ca: 3 km, skulle jag tro. Men här finns gott om vandringsleder om man vill gå längre. 
(The nature here at Tjolöholm is just beaufiful. There are several hiking trails in different lengths in the area). 
 
I ett tidigare vandringstips promenerade vi i Storeskog väster om slottet. Nu skall jag visa runt på Slottsstigarna öster om slottet. Trots namnet rör det sig även här om trevliga små snirkliga skogsstigar som inte går att ta sig runt med barnvagn (rullande). Undantaget Bocken Bruses promenad. Vi kom att gå dom finaste partiet av alla dom mycket väl uppmärkta stigarna, detta utifrån mitt tycke. Bilderna i detta vandringstips är från fyra olika tillfällen mellan juli 2016 och april 2018. 
 
Kartan ovan visar alla lederna och när jag hänvisar till en karta i texten nedan så åsyftar jag den här kartan. 
Vi började med att följa Bocken Bruses promenad förbi Allmogebyn och fram till Storstugan, nr 3 på kartan. 
 
Den vackra lilla röda byn uppfördes mellan 1902 - 1904.  
 
Orienteringskartan ovan hittar man i dom flesta stigkors och stigförgreningar runt om på hela Tjolöholmshalvön. Orienteringskartan är äldre än den andra med alla vandringslederna inritade. Men den är bra på så sätt att den visar var man befinner sig. Kartan ovan t.ex. har nummer 14 och nr 14 är vid Allmogebyn, jag har fyllt i med rött. Men jag tycker att kartan som visar lederna är bättre att använda nu när man väl lagt ned ett så stort jobb på att märka upp stigarna. Nu har vi i och för sig hittat den kartan också på några ställen ute i terrängen, men oftast är det orienteringskartan.
Efter ett samtal med Tjolöholms slott fick jag reda på att det är ett pågående jobb med kartorna och det är tidskrävande. Men man ställer sig mycket possitiva till min fråga om att märka ut även på dom nya kartorna var man befinner síg någonstans. Det är ju bra, för det gör det enklare för dem som inte är helt bekväma med att läsa kartor. 
 
Bild ovan: Allmogebyn egen kyrka, Slottskyrkan.
 
Och så var vi framme vid Storstugan, ett populärt kafé och restaurang. I början av 1900-talet fungerade bl.a byggnaden som skola där barnen fick lära sig hygien och började skoldagen med att borsta tänderna. Nedan en bild tagen från åkrarna i öster.  
 
Nu tog vi oss vidare mot Slottsbutiken på den korta men trevliga Fru Dicksons kyrkstig mellan nr 2 och 1 på kartan. Stigen går genom en fin lövskog på nedsidan av Riddaråsens branter. Sedan vek vi av mot nr 15 och fortsatte på Mickel Rävs skogstig genom Slottsskogen upp på berget till utsikten på bilden nedan, nr 13 på kartan. 
 
Bilden ovan är plåtad april 2018 och bilden nedan juli 2016.
 
Vi fann blåsippor på höger sida längs bergväggen när vi kom ned från utsiktsberget. Vi befann oss nämligen i Blåsippsdalen, nr 12 på kartan. På bilden nedan hade blåsipporna fått besök av en vars uppgift att suga nektar är en bisyssla.    
 
Från blåsippsstället gick vi ned till grusvägen och den kloka ugglans havspromenad. Nu följde vi blå märkning helt fram till slottet. 
 
Bild ovan: Nu befann vi oss vid nr 12 på orienteringskartan, ifall ni nu skulle fundera över det. 
 
Här passerade vi den fina sträckan utmed havet vid havsutkiken. Nu är i och för sig nästan varje meter av den här vandringen fin, men vissa meter är bara lite finare.  
 
Nu hade vi kommit fram till badplatsen nedanför slottet. Informationstavlan nedan berättar bl.a. att det förr låg badhus och båthus vid badstranden och med en bild på hur dom såg ut. 
 
Bild ovan: Slottet och människor som satt och njöt av vårsolen. 
 
Vi spanade in djungellik grönska och snödroppar (vid två olika tillfällen), innan vi rörde oss bort emot den svarta leden, vars namn skvallrar om vart den leder någonstans.  
 
Så stod vi då där och spanade ut över omgivningarna vid utsikten på flaggberget. Tråkigare vyer har åtminstone jag upplevt. 
 
Ovan en vy över Slottsbutiken, ladugården och parkeringsplatsen, dit ner gick vi nu. Det går fint att fortsätta stigen ned på norra sidan av flaggberget, man behöver alltså inte gå tillbaka ned samma väg. Men om stigen var svartmärkt minns jag ej, jag hade mer än nog med att se vart jag satte fötterna för att inte falla handlöst utför det brutalt höga stupet. Det där sista var ett skämt ha ha ha. Lycka till.  
 
Bild ovan: Slottsbutiken med café. Vi han med att avsluta dagen där, för vi är aldrig stressade om det inte är skidor eller fotboll på tv. 
 
Hur långt gick vi nu då? Tja, hm. För att räkna ut det måste hjärnan stå i läge ON. 
Längden på lederna (stigarna) är följande. Bocken Bruses promenad 1,2 km långMickel Rävs skogsstig 2,0 km, den kloka ugglans havspromenad 2,5 km och den svarta stigen till flaggberget kanske 400 meter, hittade ingen uppgift. 
Nu gick vi ju bara delar av lederna, men jag tippar på att vi sammanlagt gick ca: 3 km. Tycker man att detta blir en fånigt kort promenad så tycker jag att man skall fortsätta bort till Storeskog väster om slottet där den vackra och omväxlande naturen fortsätter. Det vandringstipset hittar man här
 
Här kan man läsa mer om Tjolöholm, det har jag gjort innan jag skrev detta vandringstips. Nedan en karta som visar vart man skall.
 
 
Film från Tjolöholm. I filmen promenerar vi både på Tjolöholms Slottsstigar och i Storeskog. En promenad som väl blev totalt ca: 8 - 9 km. 
 
Barnvagnsvänlig promenad?  Nej, inte så som vi gick. Men Bocken Bruses promenad är det.. 
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

Strandpromenad Gottskär - Finnasand. Kungsbacka kommun.

Vandringar Halland Bad, Bilder, Friluftsliv, Halland, Kungsbacka, Photos, Promenadguide, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, adventure, aktivitet, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, frilufsa, friluftsaktivitet, fritid, hiking, hälsa, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadstråk, promenera, strandpromenad, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, wandern Permalink0
Detta vandringstips är lite drygt 8 km (fram och tillbaka). 
 
(Nice walk along the Kungsbacka fjord. From Gottskär to Finnasand. Length about 4 km one way).
 
Annandag Påsk 2018 bjöd på sol och hela 6 grader varmt i skuggan. Men där ville man inte befinna sig.
 Vi hade blivit tipsade om att strandpromenaden från Gottskär och norrut till badplatsen vid Finnasand skulle vara fin. Så annandag påsk ägnade jag och far dagen åt den promenaden. Det är inte mycket till vildmark man får uppleva, oftast har man hus nära inpå. Och det är kanske inte så konstigt eftersom stigen man följer leder över deras tomter. Men det var intressant att se hur fint människorna utmed stigen bor och vilka vyer dom lever med. Själv har jag utsikt över Antenngatan från ballkongen, om inte dimman ligger för tät.  
 
Vi parkerade strax före Gottskärs hamn, se kartan nedan. Kartan ovan är hämtad från http://www.gottskarshamn.se för ett år sedan, men där hittar jag den inte längre. Den visar i alla fall i stora drag strandpromenaden. Men kartan nedan är mer detaljrik. När man kommer fram till småbåtshamnen norr om Strannegården skall man gå förbi bommen och genom hamnen. 
 
Från parkeringsplatsen följde vi Skalegårdsvägen fram till en stig som ledde vidare ned till vattnet. Där knäppte jag första bilden i detta promenadtips. Andra bilden ser ni nedan, och den visar husen vid Strannegården och lite av den lätt vattensjuka grässlätten som väntade oss först. 
 
Den bladlösa träddungen ni ser till vänster i bilden ovan befann vi oss mitt i på bilden nedan. Den gula skylten upplyste om att det var privat mark och att man skulle använda enbart stigen när man passerar genom deras mark. Och så skulle man vara aktsam för frigående mopsar. 
 
Trevlig stig som bjöd på mycket fina vyer och annat spännande. Men man går som sagt ofta på privat mark och vi fick därför hålla oss på stigen även om hjärnan ville annat. 
 
Nu kom vi fram till ett litet skogsområde och vi såg inga hus på några minuter. Längs strandkanten stod det fiskare som inte drog upp några fiskar. I alla fall såg vi ingen som gjorde det, och dem vi mötte bar inte på några fiskar. 
 
Fin grillplats ovan.  
 
Bild ovan: Bryggorna var snart redo att läggas på plats. Och kolla nedan sicken stor "spargris" vi hittade på stranden.  
 
Bänken ovan fick man titta på men inte sitta på, om jag tolkat det hela rätt. Men bänken nedan satte vi oss på, för det såg vi att många andra gjorde. 
 
Ja ha, då var vi framme vid Finnasand, vårat slutmål för dagen. Nu hade vi gått lite drygt 4 km och efter en stund på bänken knatade vi samma stigar tillbaka. Men är man sugen på att gå längre, så kan man följa Kungsbackafjordens Onsalastrand ett bra stycke till norrut. Strandpromenaden skall vara iordninggjord fram till Daggudden, nästan längst in i Kungsbackafjorden. Detta enligt information jag har läst här, ett scroll ned. Informationen är från 2005, men jag hoppas den gäller även idag 13 år senare.  
 
 Jag är enligt mig själv mycket efterklok, och så även denna gång. Vi skulle naturligtvis åkt buss till Daggudden och sedan gått tillbaka till Gottskär. Busshållplatsen låg ju strax intill parkeringsplatsen. Det är en busstur på ca: 15 min. Sedan hade vi haft en sträcka på kanske 9 - 10 km tillbaka. Det hade varit fint det. Enda kruxet är att sträckan inte verkar trafikeras på helger. 
 
Film från detta promenadtips. (Movie from this hiking tips, but I speak Swedish). 
 
Barnvagnsvänlig promenad?  Nej, det blir nog för bökigt vissa partier. Vi såg ingen som prövade. 
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.
 

Årenäs - Tostekulla lövskogars naturreservat. Marks kommun

Vandringar Halland Bad, Bilder, Halland, Nature reserve, Photos, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, Västsverige, adventure, aktivitet, autumn, beech forest, bokskog, culture, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, forsar, foto, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, höst, inspiration, kultur, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturreservat, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, skogspromenad, skogsvandring, tourism, trail, trekking, turism, upplevelse, utflykt, utflyktsmål, utsikt, vandra, vandring, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, vattenfall, video, vildmark, wandern, waterfall, äventyr Permalink1
Detta vandringstips är kort, endast ca: 1,5 km. Men man kan gå längre också, mycket längre. Läs vandringstipset. 
 
(A nice walk in beech forest and beautiful views. If you want to go longer you can follow the Ramhulta hiking trail to Ramhulta waterfall.)
 
I grevens tid brukar man ju säga när man kommer precis i sista stund. Här skulle man kunna säga att vi kom strax efter i grevens tid för att få uppleva riktigt fina höstfärger i bokskogen. Men några löv satt alltjämt kvar på grenarna och det var ju fint på marken. Det var förresten helt njutbart vackert runt hela omgivningen här vid sjön Lygnerns kulliga strand.
 
Kartan ovan visar var vi befann oss. 
 
November 2017
Utifrån bilvägen mellan Fjärås och Sätila leder en smal slingrig väg bred nog för ungefär en bil fram till naturreservatets parkeringsplats. Se kartan nedan. 
 
Vid den lilla parkeringsplatsen fanns en informationstavla med en karta + en brevlåda fullproppad med naturreservatsbroschyrer, som ni kan se mig norpa en av på bilden ovan. Den förtäljde dock inte vart lövskogen var, den visade bara gränser och stigar i området. Här På Länsstyrelsen sida kan ni läsa mer om Årenäs - Tostekulla lövskogar och där hittar ni också naturreservatsbroschyren. 
 
Nåväl, vi satsade på att gå norrut, alltså uppemot nr 16 på kartan nedan, i riktning mot Ramhulta. Detta är inte kartan i naturreservatsbroschyren och vi hade inte tillgång till den här kartan. Eller tja, det hade vi ju egentligen för den ligger ute på nätet, men vid tidpunkten utanför min vetskap. Kartan nedan visar vänpunkten, eller vändslingan för Vandringsled Ramhulta. Vandringsleden är orangemärkt i terrängen. Kartan i naturreservatsbroschyren kan ni se längst ned i detta vandringstips. 
 
 
 
Dock fick vi huvudbry ganska omgående. För att nå stigen mot Ramhulta var vi tvingade att gå rakt genom gården, i alla fall enligt kartan i naturreservatsbroschyren. Men som man kan se av kartan ovan så gör den gulstreckade Vandringsled Ramhulta en sväng ned till sjön (nr 20 - 17) och kommer sedan upp bakom gården. Men om detta var vi olyckligt ovetande om. 
 
Jag tycker det känns lite si så där att kliva på genom någons privata mark så här. Kanske är dom vana men heslt vill man ta sig osedd förbi utan att störa. Tänk om det hade varit möjligt att ta sig fram så som en arbetskollega hade hört från en Kvantfysiker till lärare på Chalmers. Läraren hade sagt att när man är ute och går i ett regnväder så finns det enligt hen en teoretisk beräkning att det skall vara möjligt att inte bli träffad av några vattendroppar om man går i en viss vinkel. Det låter ju käckt, tänk om vi hade kunnat ta os förbi bostadshuset osedda genom att gå i en viss vinkel. 
 
När vi tagit oss förbi gården utan att ha sett till ägarna, kanske stod dom i en viss vinkel, så blev vi aningen besvikna. Inte var det någon lövskog här utan djupaste granskog. Bildbevis nedan. 
  
Det var dock en trevlig skogsstig i fin granskog. Enligt kartan skall detta vara den gamla kyrkvägen, nr 16. Men... det var ju bokskogen vi var här för att se, så det kändes inte helt bra ännu. När vi kom fram till första gården i Ramhulta satt två älgjägare mitt på stigen i sina stolar. Det var perfekt att stöta på infödingar, dom kunde direkt peka oss på rätt spår mot bokskogen vi sökte. Det blev att traska "Kyrkvägen" tillbaka mot Årenäs. Och det var bra för nu var det bara för oss att hålla koll efter orange märkning så skulle vandringsled Ramhulta leda oss helt tillbaka till bilen. Det visste vi förstås inte där och då, men så bra blev det. 
 
Strax före vi var tillbaka vid gården Årenäs svängde leden vänster och det bar av ned på en gammal liten terrass som man tror tidigare har varit använd som åker, nr 17 på kartan. Och vidare ganska så brant nedför mot vattnet  Här var det fint med många stora lövträd, men som tyvärr redan tappat löven. Annars skulle jag nog banne mig tagit en bild eller två.  
 
Nu hade vi kommit fram till Buarås och rester av den gamla båtbryggan där båten Isa lade till på sina turer längs Lygnern, nr 18 på kartan. 
 
Här passade vi på att fika på lagom stora stenar.  
 
Vi fick fin utsikt när vi tog oss upp över betesängarna nedanför gården Årenäs. 
 
Nu fortsatte vår promenad genom den efterlängtade ädellövskogen med många bokar, nr 21 - 23 på kartan. Visst var det fint men tänk om man hade varit här någon vecka tidigare. 
 
Sedan blev det att följa en mindre körväg fram till bilen där en viss nöjdhet infann sig. Vi hade hittat bokskogen och det var fint här i naturreservatet.   
 
Så det egentliga vandringstipset här blir en ganska kort  promenad på cirkus 1,5 km runt Årenäs, alltså nr 18 - 23 på kartan. På kartan nedan har jag markerat hur man kan gå en längre vandring till Ramhultafallet och tillbaka på Vandringsled Ramhulta. Vandringsled Ramhulta har jag markerat med orange på kartan, alltså samma färg som den är markerad med i terrängen. Ramhultafallet är finast tidig vår eller sen höst när det är mycket vatten i forsen. Men samtidigt är det ju fint om det är löv i den fina ädellövskogen runt forsen. Här kan ni se när jag och far var vid Ramhultafallet 2012 (film). Tips 3 är att gå hela Vandringsled Ramhulta in till Sätila. En vandring jag inte har en susning om hur den är, mer än det jag har läst mig till här, och där skrivs om en båt också om man inte vill gå samma väg tilbaka. 
 
En kort film från detta vandringstips. (Movie from this hiking tips, but I speak Swedish). 
 
Barnvagnsvänlig promenad?  Nej.
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips nu finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.
 

 
Till top