von Frank-Einsteins VandringsTips.se

Gillar du att vandra och göra utflykter? Detta är en blogg som tipsar om fina naturområden i Västra Götaland, Halland, Dalsland + lite mer

Kroksjöslingan, en äventyrs"stig" i nordöstra Göteborg. Röda löv leder genom en lite äventyrlig vildmark.

Vandringar kring Göteborg Bilder, Gothenburg, Göteborg, Photos, Ronny Sveum, Schweden, Sweden, Västsverige, adventure, aktivitet, attraction, dagsvandring, dagsvandringar, filmare, filmer, foto, fottur, frilufsa, friluftsaktivitet, friluftsblogg, friluftsliv, fritid, hiking, hälsa, inspiration, motion, natur, nature, naturguide, naturområde, naturstig, outdoor, promenad, promenaden, promenadguide, promenadstråk, promenera, skogspromenad, skogsvandring, trail, trekking, upplevelse, ute, utflykt, utflyktsmål, vandra, vandring, vandringsblogg, vandringsled, vandringsleder, vandringstips, vandringstur, video, vildmark, västra Götaland, wandern Permalink3
Den här vandringsleden är cirka 2,5 km lång och har fått namnet Kroksjöslingan. Det visste jag inte när jag skrev detta vandringstips.
 
Kamrat Lasse berättade att han funnit en mycket trevlig vandringsled som var helt i hans smak, och det av en ren slump. Ungefär så här lät det i telefonen efteråt. "Ronny, det här är nog en vandringsled för dig också. Man går i nästan ostigad terräng, offroad, mestadels i granskog". 
 
Av ren nyfikenhet hade Lasse svängt av Gråbovägen vid golfbanan och kört Kroksjövägen upp till Trolldalen där han fann en ganska stor parkeringsplats. När han klivit ur bilen fick han syn på ett rödmålat löv på ett träd, och några meter längre in i skogen ett löv till. Lasse började följa röda löv och röda markeringar vidare in i granskogen och efter cirka 2,5 km och 40 minuter senare kom han och hans fyrbenta vän tillbaka till parkeringsplatsen från ett annat håll. Lyckan var total. 
 
Nu skall jag beskriva min egen upplevelse av vandringsleden. Det var gråmulet när jag klockan 12:50 den 9 december 2020 var redo att knalla iväg. Nu hade jag gott om tid att utforska leden och i lugn och ro filma och ta bilder. 2,5 km är ju inte långt, även om man går mycket offroad. Jag gick leden motsols, men den är markerad från båda håll.
 
Det får plats några bilar på parkeringsplatsen, men den är för liten för vandringsgänget. Här fanns ingen information om vandringsleden, men jag såg ett rött löv på en granstam. 
 
Jag hade ingen karta över området, vilket är ovanligt för min del. Jag fann ingenting användbart på nätet. Jag har en bra orienteringskarta över området väster om Kroksjövägen (Vättlefjäll). Men vägen utgör kartgräns åt öster och det är öster om vägen vandringsleden går. Så det kändes lite märkligt att inte veta något om leden jag skulle gå mer än att jag skulle följa röd märkning, oftast i form av ett löv. Lasse hade som sagt uppskattat leden till ungefär 2,5 km och jag hade fått reda på att det kunde vara blött här och var, så bra på fötterna var rådet. 
 
Göteborgs Stad är inblandade, det skvallrar den här informationstavlan om. Det fanns flera längs leden, kanske 6 - 7 stycken, jag räknade dem inte. 
 
Efter den här tavlan såg jag inga röda löv eller annan röd märkning. Men man skall fortsätta stigen vidare rakt fram i en stor s-sväng genom smågranskogen, fram mot en spång som var hal som attan.
 
Bild ovan: En av alla fågelholkar man går förbi eller ser längs leden.  
 
Jag tror den här leden är relativt färsk, dom röda löven såg ut att vara nyutslagna och informationstavlorna nyuppsatta. Därför har inte stigarna hunnit bli upptrampad ännu och dom stigar jag kom att gå på skulle jag aldrig följa särskilt länge. Det gällde istället att hålla koll efter rött och vart man satte fötterna. 
 
Tätt växande smågranar byttes ut mot höga glest växande granar när jag kom ned i dalen där Hultabäcken ringlar sig fram. Det är väl detta som kallas hyggesfritt skogsbruk? Mysigt med all mossa. 
 
Grillplats intill Hultabäcken. Mysfaktor hög. 
 
Direkt efter grillplatsen får man hålla extra koll efter röda markeringar då leden tillfälligt klättrar upp några meter i bergslänten.
 
Korta stycken följer leden dom gamla avverkningsvägarna. Just där var dom ganska bra rensade från allt som går att snubbla över. Men i övrigt är det besvärligt att följa avverkningsvägarna, tro mig, jag provade. Förutom att det var risigt som attan var hjulspåren fulla av leriga små sjöar. 
 
Jag hade tyckt mig ha väldigt gott om tid när jag gav mig iväg ut på leden. Men jag hade sölat väldigt med filmandet och klockan hade nu sprungit iväg lite för fort, snart skulle det vara mörkt i skogen. Men ingen ko på isen, inom kort skulle jag vara framme vid parkeringsplatsen, trodde jag. 
 
Varning varning varning för mycket text
 
Döm av min förvåning när jag klockan 15:20 plötsligt befann mig på samma plats som jag passerat ca: 20 minuter tidigare, men då med näsan pekandes åt andra hållet. Perkele, jag var på väg tillbaka igen. Det hade redan mörknat så pass att det började bli svårt att se dom röda markeringarna och med tanke på att leden knappt följer några stigar var det ju inte så bra. Jag hade inte tagit med någon pannlampa, jag skulle ju bara gå 2,5 km och vara framme i god tid före mörkret. Min pyttelilla ficklampa som brukade ligga i ryggsäcken låg den här dagen istället hemma på köksbordet. Jag var nöjd med mig själv, så bra allt blev. Det finns en liten lampa i mobilen, men jag hade filmat mycket så, 14 % batteri kvar. Men ringa kunde jag göra, till Lasse. Han hade gått leden flera gånger och kunde säkert ha assisterat mig rätt om han svarat. Jag pratade in ett meddelande på hans telefon och dröjde mig kvar en stund på en plats som jag skulle kunna beskriva. Jag letade i mobilen efter en kompass, men jag kunde i alla fall inte finna någon. Och Google maps gps hjälpte mig inte mycket. Kartan visade bara ett stort vitt område där inte ens Kroksjövägen visades. Det var nog mottagningen som inte var på min sida, den heller. 
 
TIden tickade på utan återkoppling från Lasse (han satt på jobbmöte). Nu fanns ingen tid att spilla på att försöka leta mig fram, det skulle vara mörkt om 20 minuter. Jag fick välja nödutgången, att följa leden tillbaka. Det kändes som det säkraste kortet, den sträckan hade jag i alla fall gått en gång. Det skulle nog ta cirkus 30 minuter om jag gick riktigt fort och genade lite på några av avverkningsvägarna. Det sista var korkat, ja jösses. Förutom att dom var mer tidskrävande så liknade jag snart ett träskmonster efter att ha halkat/snubblat ned i ett antal djupa lerpölar. Som sagt, det var nästan mörkt. 
 
Jag kom naturligtvis inte fram till parkeringsplatsen före mörkret. Men jag lyckades ändå leta mig fram sista biten, mycket med hjälp av att ljusen från Rannebergen (tror jag) reflekterades tillbaka från molnen och blev som en svag lampa. Men mörkt var det för jag såg knappt bilen på parkeringsplatsen. 
 
Ovan har jag ritat in på ett ungefär hur leden går, vi har ju som sagt inte kunnat finna någon karta över området. Längst upp i norr har jag ritat med röda punkter hur jag gick fel och kom in på leden åt fel håll. Som sagt, det hade hunnit bli ganska mörkt, jag får skylla på det. 
 
Jag gick leden igen nästföljande dag och då kom jag runt utan problem. Stenen ovan tycker jag ser ut som ett rödögt sköldpaddshuvud och den långa spången nedan betyder att man strax är framme. 
  
Detta var en intressant och naturskön vandringsled som jag/vi är intresserade att veta mer om. Vilka ligger bakom leden? Göteborgs Stad har ju satt upp tavlorna så dom måste ju vara inblandade på något sätt, eller åtminstone veta något. 
 
Jag fick svar av Torsten Tor Andersen / Skogsansvarig / Göteborgs Stad.
 
Hej Ronny!

Det är fastighetskontorets skogsförvaltning som har ”anlagt ” den runda som du beskriver. Rundan är ca. 2,5 km och är ett projekt vi har jobbat på att få klart. Leden går runt i olika skogsbestånd vart vi under hösten 2017 genomförde ett CTNF skogsprojekt (naturnärt skogs skötsel). I första hand är tanken att rundan skall visa exemplen på hur vi jobbar med hyggesfritt skogsbruk på fastighetskontoret och giva en upplevelse av att olika typer av skogsbestånd som finns på Stadens marker.

Leden er ett pågående projekt som är tänkt som löpande utveckling efter som skogen ändra sig och olika åtgärder genomföras.

Leden finns inte med på friluftskartan än men stadsbyggnadskontoret har fått informationen till arbetet med reservatet i Lärjedalen då den troligen kommer att ligga inom detta område. Jag har avtalat att vi så småningom skickar informationen till Bergun-Gunnilse utveckling som föreningen kan lägga på hemsidan.

Området är inom det produktiva skogsmark och som du skriver angränsande till Vättlefjälls naturreservat men inte i reservatet.

Roligt att du har hittat den för vi blev klar med leden som den är nu i november med skyltningen. Vi bjöd in intresserade till en exkursion på hållbarhedsfestivallen som pågick under hösten här i Göteborg.  

Med vänliga hälsningar

Torsten Tor Andersen

 
Film från den här vandringen. 
 
Det finns fina stigar i skogsområdet väster om Kroksjövägen. Då är parkeringsplatsen här vid vandringsled röda löven en utmärkt startpunkt. Läs vandringstipset här.
 
Och du har väl koll på att alla mina vandringstips finns på denna google karta. Du hittar även länken i menyn högt upp på vänster sida.
Alla vandringstips finns även i bokstavsordning på kommun om du scrollar ned en liten bit i menyn från toppen.

#1 - - Karina:

Hej Ronny!
Ditt äventyr påminner mig om vildmarksleden 1989 där du glömde pannlampan hemma. Bara att längden på leden inte går att jämföra.
En spännande upplevelse i alla fall och tack och lov hittade du vägen tillbaka trots mörkret.
Vandringsleden ser trolsk ut genom skog och längs bäcken.
Karina

Svar: Ja det var bra att inte Vandringsleden var längre, då hade det blivit lurigt. Då hade en kamrat få gått Vandringsleden med pannlampa dit jag befann mig 🤠😁🎅⛄
Ronny Frank Sveum

#2 - - Ana:

Hej!

Jag gick "äventyrsstigen i nordöstra Gbg" (de röda löven) med min åttaåring med ett fantastiskt snötäcke den 9 januari. Vi letade efter något kortare nära, eftersom vi var rätt möra efter en längre vandring dagen innan.

Det var helt magiskt i snön.

Vi fick leta runt en stund efter hyggesskylten - det hade vi nog inte gjort om jag hade läst din beskrivning mer noggrant, dock syntes inte stigen alls i snön, och tappade bort oss en gång, i motsatt riktning mot vad du gjorde på slutet. Du kom ju tillbaka till samma stig efter att ha gått motsols runt den lilla knycken, medan vi lyckades hamna på knycken medsols i stället så att vi gick i en åtta så att säga. Men tack vare din karta förstod jag vad jag hade gjort för fel så fort stigen började vända runt åt höger och kunde korrigera.

Denna stig rekommenderas varmt!

Svar: Härligt, då kom mina misstag till användning 🤠Jag gick faktiskt också medsols i den lilla knycken när jag kom fel. Där emot filmade jag när jag gick motsols dagen efter, för att visa hur man skall gå.
Dom som ansvarar för leden har hörtav sig, så jag skall rekommendera att dom bättrar på markeringen efter hyggesskylten.

Jag kommer snart ut med fina vandringstips på västra sidan av vägen 👍

Ha det gått 😀
Ronny Frank Sveum

#3 - - Lica:

Spännande diffus stig men bra markerat. Det gällde att inte drömma sig i väg allt för mycket för då försvann dom röda löven märkte jag. Gillade skogsinfon som var utsatt.
Om du inte hittat Lantmäteriets "min karta" kan jag tipsa om den finns för telefonen med. Jag brukar leta stigar efter den kartan.

Tack för en bra blogg med bra vandringstips!

Svar: Hej och tack, kul att du gillar bloggen!
Ja man får inte vara ouppmärksam på den leden, då hamnar man någon annanstans. Vet inte om du gått i terrängen väster om parkeringsplatsen. Underbara skogsstigar och där behöver man inte hålla koll efter röda löv, där finns nämligen ingen märkning. Jag släppte nyss ett par tips från detta område.
Lantmäteriets kartor har jag varit inne på en hel del, men "min karta" vet jag inte. På googlekartan markerar jag inte hur man går, bara vart man startar. Även Lantmäteriets kartor är för odetaljerade, t.ex. när det gäller stigar. Dom flesta finns inte med. Jag överlåter till läsaren att utifrån kartorna i tipset finna fram utan en markör som bekräftar position. Men hade alla orienteringskartor varit publika + fria och kompatibla med gps hade jag kunnat rita ut exakt hur alla vandringar går, åsså hade man kunna gå efter mobilens gps. Men där är vi inte och tror kanske inte vi kommer dit heller, tyvärr.

Mvh Ronny
Ronny Frank Sveum

Till top